God jul på er! 
Jag kan flyga
tisdag 24 december 2013
Julafton
Jumafton har gått bättre än förväntat. Nu kopplar vi av de sista timmarna innan det bär av till Göteborg.
God jul!
Nu är det julafton, julaftons morgon närmare bestämt. Utanför strilar regnet ner, mörkret kommer ligga många timmar till och än är det tid innan de sista förberedelserna. Detta år har jag inte haft så mycket julkänsla. Det beror troligen på all stress på jobbet innan jul och problem inom familjen. Jag har bara inte sett fram emot julen som jag vanligtvis brukar.
Jag känner mig frånvarande, utzoomad och ointresserad. Tiden bara flyger iväg. Mitt i allt har jag tappat aptiten och insett att läget är illa.
Härom kvällen var jag och en god vän på Liseberg. Nöjesparken är så här års pyntad med ljus, konstsnö så man får sig en rejäl överdos jul när man spenderar en stund där.
Vi tigcoss upp till Lisebergstornet där en del design och hantverk säljs. Jag var ute efter några fotografier av Kälvelid www.kalvelid.se. Vi småpratar lite om motiven och deras betydelse. Då frågar han mig om jag "stannar upp ibland". Kanske formulerade han sig inte exakt så, minnet är inte längre så bra. Men jag blev lite paff av frågan men svarade att det är jag nog inte så bra på. Läget har varit ganska så hysteriskt länge. Sen berättade han att han kunde känna av sånt. Jag nickade igenkännande och tänkte på högsensitiva eller vad man nu vill kalla sig.
Jag gick in på hans hemsida för att läsa mer om hans fotograferande och det visar sig att han även arbetar som medium och med healing. Jag blev lite nyfiken. Ska fundera på en sittning. Jag är just nu i en fas i livet som jag tror är en början tillstora förändringar. Förändringarna är oundvikliga eller i allafall slutligen. Jag tror inte att en sittning ger mig svar. De har jag inom mig. Det kanske snarare handlar om hur jag ska lyssna på mitt inre och hantera sidor hos mig själv som jag idag har svårt för.
Men först jul. Den blir stressig tyvärr. Jag får fokusera på att hitta stunder för återhämtning och reflektion.
God jul på er!
onsdag 11 december 2013
Decembermys
Nu är det mycket. Så blir det alltid i december men ledigheten är snart här! Bara en vecka kvar på gamla jobbet nu.
Härom dagen var jag hos min frisör och fick trasslet fixat. Kände mig lite snål inför julen men kände att jag verkligen behövde unna mig detta och så mycket jag fick tillbaka! Jag var ganska nere den dagen, lipfärdig faktiskt och tyckte inte att livet var så jäkla kul trots allt.
För tillfället är min frisör mammaledig så jag bokade in mig hos hennes kollega istället. Direkt kommer vi in på min akilleshäl, barn. Jag har inga barn än och det är lite av en sorg. Just de dagarna var det extra jobbigt så jag undviker samtalsämnet så gott det går. Vi pratar ändå lite om det och jag känner att det känns bättre. Vi kommer även in på hur vi kan må när vi kommer i kontakt med andra människor då vi båda visar sig kan tydligt känna av hur människor i vår omgivning mår. "Jo med HSP du vet" säger hon och då var samtalsämnet för denna sittning avgjord!
Hon och jag är väldigt lika, bland annat lever vi båda med var sin parter som inte är HSP och som kan ha svårt att förstå hur det är och vad det innebär. Så det var väldigt skönt att få prata med någon som förstår mig och hur livet kan te sig och vilken situation jag befinner mig i.
Efter detta bestämde jag mig för att vara mer öppen med mina känslor kring det här med barn och sluta försöka hålla uppe en fasad över att jag är så jäkla tålig, för det är jag inte alltid. Jag har också mina demoner och mina dalar och jag måste acceptera dem för att kunna hantera dem på ett vettigt och långsiktligt sätt.
Det kostade mig en del att få håret fixat men det var som att få två timmars konsultation hos psykolog samtidigt. Var tvungen att skriva ett sms till frisöret efteråt och tacka henne. Och jag blev jävligt snygg i håret. :)
Tjillevippen
Härom dagen var jag hos min frisör och fick trasslet fixat. Kände mig lite snål inför julen men kände att jag verkligen behövde unna mig detta och så mycket jag fick tillbaka! Jag var ganska nere den dagen, lipfärdig faktiskt och tyckte inte att livet var så jäkla kul trots allt.
För tillfället är min frisör mammaledig så jag bokade in mig hos hennes kollega istället. Direkt kommer vi in på min akilleshäl, barn. Jag har inga barn än och det är lite av en sorg. Just de dagarna var det extra jobbigt så jag undviker samtalsämnet så gott det går. Vi pratar ändå lite om det och jag känner att det känns bättre. Vi kommer även in på hur vi kan må när vi kommer i kontakt med andra människor då vi båda visar sig kan tydligt känna av hur människor i vår omgivning mår. "Jo med HSP du vet" säger hon och då var samtalsämnet för denna sittning avgjord!
Hon och jag är väldigt lika, bland annat lever vi båda med var sin parter som inte är HSP och som kan ha svårt att förstå hur det är och vad det innebär. Så det var väldigt skönt att få prata med någon som förstår mig och hur livet kan te sig och vilken situation jag befinner mig i.
Efter detta bestämde jag mig för att vara mer öppen med mina känslor kring det här med barn och sluta försöka hålla uppe en fasad över att jag är så jäkla tålig, för det är jag inte alltid. Jag har också mina demoner och mina dalar och jag måste acceptera dem för att kunna hantera dem på ett vettigt och långsiktligt sätt.
Det kostade mig en del att få håret fixat men det var som att få två timmars konsultation hos psykolog samtidigt. Var tvungen att skriva ett sms till frisöret efteråt och tacka henne. Och jag blev jävligt snygg i håret. :)
Tjillevippen
onsdag 27 november 2013
Ett meddelande som värmer
En av de få jag diskuterat HSP med på jobbet är en riktig härlig tjej. Tyvärr är hon nu långtidssjukskriven och det ser i nuläget inte ut som om hon kan komma tillbaka. Men hon har tagit
ett stort (och häftigt) steg och valt att omskola sig inom healing. Hon är som jag, typ hypersensitiv som vi kallar det. Under en tid har hon haft en alternativ skärm istället för en vanlig datorskärm, nämligen en TV! Nu fick jag ett meddelande att hon hade fått en ingivelse från ovan att jag skulle ha den för att det skulle jag må bättre av (antar att hon menade detta) och att budskapet var starkt.
Nu återstår bara för mig att smyga in på rummet och sno skärmen utan att den som arbetar i rummet idag märker det och byta ut den mot min egen. Han kommer inte märka ett skit! haha! :)
Tack U! Det kommer komma till användning och jag kommer sakna dig!
Jag har länge funderat på vad inlägg nr 100 ska handla om men det löste sig och ämnet är väl perfekt?
ett stort (och häftigt) steg och valt att omskola sig inom healing. Hon är som jag, typ hypersensitiv som vi kallar det. Under en tid har hon haft en alternativ skärm istället för en vanlig datorskärm, nämligen en TV! Nu fick jag ett meddelande att hon hade fått en ingivelse från ovan att jag skulle ha den för att det skulle jag må bättre av (antar att hon menade detta) och att budskapet var starkt.
Nu återstår bara för mig att smyga in på rummet och sno skärmen utan att den som arbetar i rummet idag märker det och byta ut den mot min egen. Han kommer inte märka ett skit! haha! :)
Tack U! Det kommer komma till användning och jag kommer sakna dig!
Jag har länge funderat på vad inlägg nr 100 ska handla om men det löste sig och ämnet är väl perfekt?
tisdag 19 november 2013
Vänta, stanna, tiden går så fort!
Nu känns det som om allt rusar på! Julen kommer med stormsteg närmare, beställningar trillar in, det är tokmycket på jobbet och jag vill så mycket.Men lugn lugn! Det mesta löser sig med planering och "to do -lists". Just nu är listorna min livlina. Det är så många tankar och så mycket som snurrar i huvudet nu att jag glömmer hälften av det jag ska göra. Nu försöker jag få in rutinen att planera nästa dags arbete i lugn och ro på kvällen.
Listor skrivs, kalendrarna synkas, väskor packas och kylskåpet ses över.
Det rullar på bra med det egna företaget nu. Är någon nyfiken så hittar ni min hemsida här!
Just nu är min stora uppgift att sälja av årets julkort, eller årets och årets. Jag har tagit fram fyra olika motiv, tryckt upp i 250 ex vardera och säljer dem. Styck, 10-pack eller 5-pack. Är ni intresserade så finns de på hemsidan inom kort, under dagen om allt går som det ska! :)
Ett av motiven kan ni se här. Idag har jag flexledigt. Jag har jobbat så mycket att jag måste ta ut lite ledighet och då framför allt min knopp är sliten så är detta behövligt. Jag kommer förvisso jobba med min egna firma men det är en massa saker jag måste få bocka av idag för att stressen ska släppa. Men det är kul, dock är det alltid så att man ändå ska se upp med stress. Det är inte sällan de roliga sakerna jag engagerar mig i som slutligen suger ur musten på mig.
Jag har haft alldeles för mycket hjärtklappning senaste tiden och nu även nattetid. Härom morgonen vaknade jag alldeles för tidigt med dunkade hjärta. Det var bara att snöra på sig promenadskorna och 1 timmes powerwalk senare slog hjärtat mitt som det ska igen. Motion ska inte underskattas!
Ta hand om er!
måndag 28 oktober 2013
Jag vill dansa!
Nu viner vinden utanför. Meteorologerna har lovat storm, halv storm och stundtals även orkan. Vad det bli vet vi inte förrän det är här. Men rutorna skallrar ordentligt och den där mysiga känslan som man tror ska infinna sig när det är busväder utanför vill inte riktigt komma för det blåser lite för mycket. Det är lite för mycket allvar över situationen. Det är på den nivån att jag har försökt memorera var batterierna ligger och tänt lite extra värmeljus i fall om att elen försvinner.
Än så länge inte ens en blinkning i elsystemet men vi har flera gånger funderat vad det är för viktig plats vi bor i närheten av för under de åren vi har bott här har vi inte haft avbrott mer än max 10 sekunder. Sen hostar något reservaggregat någonstans igång och förser oss med den o så livsnödvändiga elen.
Jo, rubriken ja! Jag dansar som jag tidigare skrivit balett en gång i veckan. Nu har det uppstått något slags beroende och jag vill bara dansa mer och mer. Jag håller nu på och kollar upp om det går att dansa mer än en gång i veckan någonstans. Min kropp börjar bli mjuk och jag blir allt mer starkare. Den där superstela ryggen har nog visat sig vara väldigt svaga muskler. Balett är ockå en dansform som passar mig. Om det finns något jag avskyr att göra inom dans är det dels att genomlida pardans (flashback från trean, jag blev alltid vald sist!) och vicka på rumpandans (tror bestämt att jag får blåmärken av det). Balett är kontroll men känsla, lidelse och passion. Det gillar jag.
Eller för att citera en bekant som i sin tur citerade sin 8-åriga dotter som hade börjat med taekwondo;
"-Jag tycker taekwondo är så bra för jag gillar uniformer och disciplin."
Han var helt övertygad om att hans dotter var hans reinkarnerade nazistiska tyska mormor....
Ps. Jag gillar inte uniformer och är inte det minsta nazistisk heller :)
Än så länge inte ens en blinkning i elsystemet men vi har flera gånger funderat vad det är för viktig plats vi bor i närheten av för under de åren vi har bott här har vi inte haft avbrott mer än max 10 sekunder. Sen hostar något reservaggregat någonstans igång och förser oss med den o så livsnödvändiga elen.
Jo, rubriken ja! Jag dansar som jag tidigare skrivit balett en gång i veckan. Nu har det uppstått något slags beroende och jag vill bara dansa mer och mer. Jag håller nu på och kollar upp om det går att dansa mer än en gång i veckan någonstans. Min kropp börjar bli mjuk och jag blir allt mer starkare. Den där superstela ryggen har nog visat sig vara väldigt svaga muskler. Balett är ockå en dansform som passar mig. Om det finns något jag avskyr att göra inom dans är det dels att genomlida pardans (flashback från trean, jag blev alltid vald sist!) och vicka på rumpandans (tror bestämt att jag får blåmärken av det). Balett är kontroll men känsla, lidelse och passion. Det gillar jag.
Eller för att citera en bekant som i sin tur citerade sin 8-åriga dotter som hade börjat med taekwondo;
"-Jag tycker taekwondo är så bra för jag gillar uniformer och disciplin."
Han var helt övertygad om att hans dotter var hans reinkarnerade nazistiska tyska mormor....
Ps. Jag gillar inte uniformer och är inte det minsta nazistisk heller :)
Ha! Jag är inte alls introvert....eller?
Jag ser det som ett problem att vi gärna vill generealisera, vi är antingen eller! Antingen är du social och därmed i mångas ögon extrovert eller osocial (introvert). Men det är inte nödvändigtvis samma sak och vad hände med alla härliga nyanser av olika personligheter?
En del av oss kan känna trötthet och olust i vissa sociala situationer men inte andra, vissa dagar men inte andra, vissa tider men piggare en tag senare! Därför blir jag också vansinnigt arg av att läsa en bok om Introverta som heter Introvert-den tysta revolutionen. Nu vill jag bara påpeka att jag inte läst hela boken än, långt ifrån men det är ganska tydligt att författaren har kanske vissa fördomar mot extroverta eller? Återstår att se. Boken verkar ha fått bra recensioner av gemeneman men själv är jag inte så lättcharmad. Låt oss börja med testet, är du extrovert eller introvert? Har han satt ihop detta själv? Är det baserat på hans uppfattning om de olika egenskaperna vi besitter? Om ja, gör det inte!
Måste vi ha tester för allt? Vi har tendensen att acceptera testresultat som någon slags sanning fast det bara är ett resultat från ett gäng subjektivt ställda frågor ur ett sammanhang. Visst kan man känna av att man antingen är det ena eller det andra men för den sakens skull behöver man inte testa sig.
Det är ungefär som de personlighetstest jag fick genomgå inför en av många intervjuer för en tjänst. Någon har tagit fram frågorna, någotn (jag) svarar på dessa och en tredje ska tolka reslutatet. Ehhh...ja just det. Nevermind har jag bara lust att säga.
Men återkommer med en fullständig recension på boken. Just nu ligger den fint där på nattduksbordet. Jag är mer intresserad av stickning och målning just nu än att läsa så det kan dröja. :)
Håll hatten i stormen!
En del av oss kan känna trötthet och olust i vissa sociala situationer men inte andra, vissa dagar men inte andra, vissa tider men piggare en tag senare! Därför blir jag också vansinnigt arg av att läsa en bok om Introverta som heter Introvert-den tysta revolutionen. Nu vill jag bara påpeka att jag inte läst hela boken än, långt ifrån men det är ganska tydligt att författaren har kanske vissa fördomar mot extroverta eller? Återstår att se. Boken verkar ha fått bra recensioner av gemeneman men själv är jag inte så lättcharmad. Låt oss börja med testet, är du extrovert eller introvert? Har han satt ihop detta själv? Är det baserat på hans uppfattning om de olika egenskaperna vi besitter? Om ja, gör det inte!
Måste vi ha tester för allt? Vi har tendensen att acceptera testresultat som någon slags sanning fast det bara är ett resultat från ett gäng subjektivt ställda frågor ur ett sammanhang. Visst kan man känna av att man antingen är det ena eller det andra men för den sakens skull behöver man inte testa sig.
Det är ungefär som de personlighetstest jag fick genomgå inför en av många intervjuer för en tjänst. Någon har tagit fram frågorna, någotn (jag) svarar på dessa och en tredje ska tolka reslutatet. Ehhh...ja just det. Nevermind har jag bara lust att säga.
Men återkommer med en fullständig recension på boken. Just nu ligger den fint där på nattduksbordet. Jag är mer intresserad av stickning och målning just nu än att läsa så det kan dröja. :)
Håll hatten i stormen!
lördag 12 oktober 2013
Det gick ju så där med baletten....
Ja då var det i torsdag dags för ännu en balettlektion. Jag var stressad när jag kom dit och inte på humör, trots mitt tidigare inlägg. Inte heller blev det bättre av att jag såg mig i spegeln och insåg att ja, du har gått upp i vikt och inte så lite heller. Kände mig väldigt obekväm framför spegeln och allmänt osmidig. Efter halva lektionen gav jag upp. Ingen idé att gå runt som ett argt bi. Det var dessutom dags för dans ute på golvet och under normala omständigheter, när jag är på bra humör, brukar jag bli irriterad på de andra tjejerna som yr runt som hönor på golvet. Så för att undvika ett och annat fräs så bestämde jag mig för att slänga in handduken för kvällen och gå hem.
Men istället för att sura så bestämde jag mig för att det var rätt val och så gick jag till affären och köpte en massa nyttig mat och ställde mig i köket och lagade matlådor. Ja då är det bara att banta bort 10 kg då! Inte konstigare än så. Sen dess har jag tränat lite balett här hemma. Nya tag nästa torsdag alltså!
Men istället för att sura så bestämde jag mig för att det var rätt val och så gick jag till affären och köpte en massa nyttig mat och ställde mig i köket och lagade matlådor. Ja då är det bara att banta bort 10 kg då! Inte konstigare än så. Sen dess har jag tränat lite balett här hemma. Nya tag nästa torsdag alltså!
torsdag 10 oktober 2013
Något roligt och annorlunda...
Varje höst försöker jag hitta en kul kurs att gå. Efter sommarens galna korvstoppningskurs (Jägarexamen) fanns det inte så mycket lust till kurser förräns jag snubblade över tantbaletten!
Jag låg och stånkade och stönade på stretchavdelningen på gymet och förbannade mina inaktiva ungdomsår, tusan också man skulle ju ha dansat och blivit smidig och ett smort lädersnöre! Jag blev också lite irriterad över att man måste hinna göra sånt i tid "nu är det ju för sent" Grrr!
Men nyfiken tog över de negativa tankarna och jag började genom googla efter vuxenbalett och hittade tantbaletten, på samma skola som den hysteriska och sexistiskt kränkande jägarexamen ägda rum! Varför inte tänkte jag och impulsiv som jag är ibland så anmälde jag mig.
Då vill jag passa på att tillägga att jag varken har koordination, smal kroppsform, naturlig vighet eller önskan om att dansa inför andra men va fasiken! Kan gamla tanter kan väl jag? Hur svårt kan det vara?
Nu har jag gått tre av tio lektioner och det är sååå roligt! Vi gör enkla balettövningar efter egen förmåga, vi har en förstående och härlig lärarinna som förstår att vi är där för att slippa vardagen för en stund. Hon går snabbt fram och uppmuntrar oss på rätt sätt. Jag är varken äldst, vigast eller smalast men jag upptäckte att jag visst har koordination och en väldigt bra kroppskontroll och det kan jag nog tacka års av styrketräning för. Av någon anledning så grymtar jag alltid timmarna innan lektionerna. Mutter mutter är det nu dags igen typ...men när jag är där är jag lycklig (förutom när tajtsen skaver i magfläsket) och tiden går så fort!
Man behöver inte vara ung för att dansa balett. Som liten har man noll koncentration, vilja och koordination. Det tar flera år att träna upp kroppsuppfattningen som vi redan har som vuxna. Allt som behövs är rätt lärare, rätt tänk och lite mod. Vill man däremot bli duktig så måste man satsa mer och dansa ett par gånger i veckan och jobba mycket med att göra kroppen stark men mjuk. Balett är påfrestande samtidigt som det stärker skeletten och lederna (för att inte tala om musklerna och din hållning!).
På med dansskorna bara!
Jag låg och stånkade och stönade på stretchavdelningen på gymet och förbannade mina inaktiva ungdomsår, tusan också man skulle ju ha dansat och blivit smidig och ett smort lädersnöre! Jag blev också lite irriterad över att man måste hinna göra sånt i tid "nu är det ju för sent" Grrr!
Men nyfiken tog över de negativa tankarna och jag började genom googla efter vuxenbalett och hittade tantbaletten, på samma skola som den hysteriska och sexistiskt kränkande jägarexamen ägda rum! Varför inte tänkte jag och impulsiv som jag är ibland så anmälde jag mig.
Då vill jag passa på att tillägga att jag varken har koordination, smal kroppsform, naturlig vighet eller önskan om att dansa inför andra men va fasiken! Kan gamla tanter kan väl jag? Hur svårt kan det vara?
Nu har jag gått tre av tio lektioner och det är sååå roligt! Vi gör enkla balettövningar efter egen förmåga, vi har en förstående och härlig lärarinna som förstår att vi är där för att slippa vardagen för en stund. Hon går snabbt fram och uppmuntrar oss på rätt sätt. Jag är varken äldst, vigast eller smalast men jag upptäckte att jag visst har koordination och en väldigt bra kroppskontroll och det kan jag nog tacka års av styrketräning för. Av någon anledning så grymtar jag alltid timmarna innan lektionerna. Mutter mutter är det nu dags igen typ...men när jag är där är jag lycklig (förutom när tajtsen skaver i magfläsket) och tiden går så fort!
Man behöver inte vara ung för att dansa balett. Som liten har man noll koncentration, vilja och koordination. Det tar flera år att träna upp kroppsuppfattningen som vi redan har som vuxna. Allt som behövs är rätt lärare, rätt tänk och lite mod. Vill man däremot bli duktig så måste man satsa mer och dansa ett par gånger i veckan och jobba mycket med att göra kroppen stark men mjuk. Balett är påfrestande samtidigt som det stärker skeletten och lederna (för att inte tala om musklerna och din hållning!).
På med dansskorna bara!
onsdag 2 oktober 2013
Varför vänta?
Ja varför det? Så jag gjorde slag i saken och la en av mina bloggar på is för ett tag. Känns bra.
Orkestern får ligga på is tills januari. Denna blogg får leva vidare. Ventilerna i mitt liv får inte täppas till!
Jag ska försöka avsluta mitt nuvarande jobb på fort som möjligt. Jag ska även fortsätta måla för även det är en ventil.
Nu sova!
Orkestern får ligga på is tills januari. Denna blogg får leva vidare. Ventilerna i mitt liv får inte täppas till!
Jag ska försöka avsluta mitt nuvarande jobb på fort som möjligt. Jag ska även fortsätta måla för även det är en ventil.
Nu sova!
Fan, bra jobbat tjejen!
Bra jobbat! Hur tänkte du lösa detta tjejen?!?
Jag har ju sagt till mig själv att ta det lugnt, inte dra ut på äventyr och vända upp och ner på saker i livet. Vad gör jag?
Jag sökte nytt jobb i förhoppning om nystart. Ja det blir det eftersom jag fick jobbet. Jag vet att det var rätt val men, jag måste ge upp min lediga dag i veckan och gå upp på heltid igen. Sen är det där med orkestern. Orkar jag? Knappast, får ta det efter nyår så det skjuter jag i allafall på.
Sen har jag min egen firma, mina hantverksprojekt, mina bloggar och allt annat. Min träning då? Ja det är min ventil. Utan den hade jag exploderat.
Jag strukturerar upp mitt liv efter helgen. Nu väntar några sköna dagar i en avlägsen stuga där jag bara ska måla, måla och måla.
Don´t do things just because you can.
Do things with a purpose so you will contribute
to the development of this world.
Jag har ju sagt till mig själv att ta det lugnt, inte dra ut på äventyr och vända upp och ner på saker i livet. Vad gör jag?
Jag sökte nytt jobb i förhoppning om nystart. Ja det blir det eftersom jag fick jobbet. Jag vet att det var rätt val men, jag måste ge upp min lediga dag i veckan och gå upp på heltid igen. Sen är det där med orkestern. Orkar jag? Knappast, får ta det efter nyår så det skjuter jag i allafall på.
Sen har jag min egen firma, mina hantverksprojekt, mina bloggar och allt annat. Min träning då? Ja det är min ventil. Utan den hade jag exploderat.
Jag strukturerar upp mitt liv efter helgen. Nu väntar några sköna dagar i en avlägsen stuga där jag bara ska måla, måla och måla.
Don´t do things just because you can.
Do things with a purpose so you will contribute
to the development of this world.
torsdag 12 september 2013
Varför jag gillar morgonen!
Får ni också samma känsla på morgonen, att allt är nytt fräscht och obesudlat? Inga betyngande tankar och intryck som ska processeras. Det har hjärnan klarat av under natten. Jag älskar mornar, även om jag är föbenat trött när jag vaknar. Dom blir extra bra på hösten då den friska luften under morgonpromenader rensar tankar ytterligare. Välkommen höst!
Nu har jag kommit igång lite med min egen lilla firma. Jag har lyckats skaffa mig en ateljéplats här i Göteborg. Det är gott för arbetsmoralen. Jag får fortfarande arbeta en del hemma med det digitala men det går an då det bara kräver en dator.
Så det känns fint just nu. Vet dock med mig att jag lyckats dra en del projekt över mig igen och ska hitta en lösning. Det får inte bli för mycket, så är det.
Tjillevippen
Nu har jag kommit igång lite med min egen lilla firma. Jag har lyckats skaffa mig en ateljéplats här i Göteborg. Det är gott för arbetsmoralen. Jag får fortfarande arbeta en del hemma med det digitala men det går an då det bara kräver en dator.
Så det känns fint just nu. Vet dock med mig att jag lyckats dra en del projekt över mig igen och ska hitta en lösning. Det får inte bli för mycket, så är det.
Tjillevippen
måndag 2 september 2013
En påminnelse!
Jag glömmer tyvärr för ofta bort vad jag egentligen står för, mitt innersta och min kamp. Låter konstigt nog men så är det och jag tror även det är så för många andra. Vi flyger genom vardagens alla bestyr, agerar utan större eftertanke och vips så har åter igen en tid förflutit utan att vi tagit tag i våra drömmer, de där vi haft sedan många år tillbaka. Allt skjuter vi på till framtiden, en tid för oss inte garanterad.
Jag jag gjorde slag i saken. Som en ständig och permanent påminnelse om mina drömmars mål och en påminnelse om att det spelar ingen roll hur liten du är, har du en stark röst gör du skillnad, så sitter nu en liten fågel på min underarm. 4 timmar har jag suttit under nålen och ytterligare 3 väntar.
Den smärtan bekommer mig inte. Smärtan över att jag åter igen låtit ett år gå utan att älska mig själv är värre. Tusen gånger värre.
Jag jag gjorde slag i saken. Som en ständig och permanent påminnelse om mina drömmars mål och en påminnelse om att det spelar ingen roll hur liten du är, har du en stark röst gör du skillnad, så sitter nu en liten fågel på min underarm. 4 timmar har jag suttit under nålen och ytterligare 3 väntar.
Den smärtan bekommer mig inte. Smärtan över att jag åter igen låtit ett år gå utan att älska mig själv är värre. Tusen gånger värre.
onsdag 28 augusti 2013
Tillbaka på rutan ett med stress
Nu efter lite mer än en veckas arbete har jag insett att jag är tillbaka på ruta ett med stress. Därför känns det extra bra att söka nytt. Jag måste in i nya rutiner och vanor.
Magkatarren plågar mig dagligen eller om jag ska vara krass, jag plågar mig dagligen så nu är det sundare vanor som gäller. Det kanske bara var bra att J glömde ställa väckarklockan idag så jag fick sova till 8 även om stressnivån blev alarmerande hög direkt på morgonen.
Jag har lite för mycket fritidsintressen och frågan är vad ska jag kapa? Träningen, nej det är redan nedkapat så långt det går för mitt välbefinnande. Mitt företag? Nehe du, jag har precis kommit igång och dessutom skaffat mig en ateljé! Mitt fipplande på fiolen,,,,trist att lägga på hyllan. Jag har trots att lagt många tusen på det hittills.
What to do? Jag inväntar hösten med glädje och har börjat lägga trädgården i träda. Den tar för mycket tid just nu och nu ska jag bara försöka få vår ordförande till att förstå att jag jobbar dagtid och han borde sluta ringa och störa mig stup i kvarten!
Nehe, lite fika kanske?
Magkatarren plågar mig dagligen eller om jag ska vara krass, jag plågar mig dagligen så nu är det sundare vanor som gäller. Det kanske bara var bra att J glömde ställa väckarklockan idag så jag fick sova till 8 även om stressnivån blev alarmerande hög direkt på morgonen.
Jag har lite för mycket fritidsintressen och frågan är vad ska jag kapa? Träningen, nej det är redan nedkapat så långt det går för mitt välbefinnande. Mitt företag? Nehe du, jag har precis kommit igång och dessutom skaffat mig en ateljé! Mitt fipplande på fiolen,,,,trist att lägga på hyllan. Jag har trots att lagt många tusen på det hittills.
What to do? Jag inväntar hösten med glädje och har börjat lägga trädgården i träda. Den tar för mycket tid just nu och nu ska jag bara försöka få vår ordförande till att förstå att jag jobbar dagtid och han borde sluta ringa och störa mig stup i kvarten!
Nehe, lite fika kanske?
tisdag 20 augusti 2013
Slutsatser från sommaren
1. Jag kan inte jobba kvar med det jag jobbar idag.
2. Jag vill göra allt!
3. och så vill jag inte göra någonting.
Jaha.....
så jag börjar med att söka en tjänst på mitt jobb (!) som jag har stor chans till att få. Jag försöker nu inombords lista för och nackdelar.
Fördelar
1. nystart
2. lär mig massa nytt
3 får nya arbetskamrater
4 nya arbetskamrater får en fantastisk medarbetare
5 bättre lön for shore...
6 slipper en del jobbiga arbetsuppgifter idag
Nackdelar
1. Jag är otrygg med nystarter
2. Jag gillar inte att inte kunna, jag vill vara bäst! :)
3. Jag gillar inte människor = inga nya arbetskamrater tack - undantag D, B, A, S, J och L vilka är de i min grupp så nej kanske inte någon nackdel ändå men jag kommer sakna mina andra jobbarkompisar.
4. Tänk om de kommer på mig med att vara en bluff?
6. får nya jobbiga arbetsuppgifter
Så summa sumarum. Fördelar är fakta, nackdelar är hjärnspöken.
Sök bruden!
2. Jag vill göra allt!
3. och så vill jag inte göra någonting.
Jaha.....
så jag börjar med att söka en tjänst på mitt jobb (!) som jag har stor chans till att få. Jag försöker nu inombords lista för och nackdelar.
Fördelar
1. nystart
2. lär mig massa nytt
3 får nya arbetskamrater
4 nya arbetskamrater får en fantastisk medarbetare
5 bättre lön for shore...
6 slipper en del jobbiga arbetsuppgifter idag
Nackdelar
1. Jag är otrygg med nystarter
2. Jag gillar inte att inte kunna, jag vill vara bäst! :)
3. Jag gillar inte människor = inga nya arbetskamrater tack - undantag D, B, A, S, J och L vilka är de i min grupp så nej kanske inte någon nackdel ändå men jag kommer sakna mina andra jobbarkompisar.
4. Tänk om de kommer på mig med att vara en bluff?
6. får nya jobbiga arbetsuppgifter
Så summa sumarum. Fördelar är fakta, nackdelar är hjärnspöken.
Sök bruden!
lördag 10 augusti 2013
Semestern snart slut....
Men inte riktigt än! :) Jag har en vecka kvar! Denna vecka har vi delvis tillbringat i en lånad stuga och det var såååååå skönt. Inga måsten, ingen störande trafik, inga människor bara så jäkla gött! Kreativiteten flödade och jag målade massor. Vi löste korsord och sprang vilse så rundan blev över en mil. Vi hittade spännande hällmålningar (inte ristningar, målningar!) och förundrades över att för mer än 3000 år sedan stod en annan människa och målade på berget! Denna vecka har varit underbar och jag vill ha en stuga, helt klart vill jag ha en stuga! Kan jag ta mig råd? Nästa sommar kanske?Nu ska jag börja läsa Linus Jonkmans Introvert- den tysta revolutionen! Det ska bli mycket spännande!
fredag 2 augusti 2013
Vad man inte ska göra!
Är att som högkänslig gå in i Storbritanniens näst största köpcenter, leta sig in mot mitten till alla restauranger och äta där. Nej fy vilket liv! Jag blev nästan helt apatisk av alla intryck, totalt overloaded!
Så vi gick lite åt sidan för att äta i ett lugnare kvarter som tydligen kallades New Orleans. I övrigt är köpcentret rätt överskattat och britterna har ingen smak vad gäller stil och mode. No what so ever!
Men nu är jag hemma efter två dagar i Manchester. Det är en stad jag verkligen gillar. Lite ruffig arkitektur som vittnar om industrialismens revolution blandat med modern och innovativ arkitektur om vart annat. Mysig a smutsiga kanaler och smala kanalbåtar kan man titta på medan man sveper ett stort och billigt glas vin i plastmugg.
Nu har vi två veckors semester kvar. Jobbångesten är tyvärr redan här. Lite väl för tidig för mitt eget bästa så jag funderar starkt på att hitta nytt så ska ta tag i det nästa vecka. Nu sol och bad!
Så vi gick lite åt sidan för att äta i ett lugnare kvarter som tydligen kallades New Orleans. I övrigt är köpcentret rätt överskattat och britterna har ingen smak vad gäller stil och mode. No what so ever!
Men nu är jag hemma efter två dagar i Manchester. Det är en stad jag verkligen gillar. Lite ruffig arkitektur som vittnar om industrialismens revolution blandat med modern och innovativ arkitektur om vart annat. Mysig a smutsiga kanaler och smala kanalbåtar kan man titta på medan man sveper ett stort och billigt glas vin i plastmugg.
Nu har vi två veckors semester kvar. Jobbångesten är tyvärr redan här. Lite väl för tidig för mitt eget bästa så jag funderar starkt på att hitta nytt så ska ta tag i det nästa vecka. Nu sol och bad!
tisdag 30 juli 2013
Kan inte sova...
Det finns vissa saker man bör undvika att göra innan man ska försöka sova. Ett av dem är möjligen att läsa nyheterna. Men det är en vana jag har så det var precis vad jag gjorde nu när jag skulle sova. Jag mindes några facebookinlägg om Rysslands nya antigay lagar. Läste på lite och nu är jag så fruktansvärt upprörd över Ryssland och Putins agerande. Det är totalt genomvidrigt det som händer. Vi har en skyldighet att agera och visa vår sympati för hbtq-människor och stötta deras kamp för lika rättigheter.
Måste skaffa mig en liten skrivbok att skriva av mig i när det är dags att sova. Såg en sådan Manchester nu i helgen. Varför köpte jag inte den?
onsdag 17 juli 2013
Semester i sikte!
Huvva! Snart semester! Det förstår jag knappt.
Nu är det tempo på jobbet som gäller och middagarna med kompisarna avlöser varandra men allt går i ganska lagom takt ändå. Mitt mål att ta småpauser och koppla av har blivit mer av en vana och det är precis dit jag ville. Visst finns det dagar jag blir trött men så är det för alla vare sig man är sensitiv eller inte. Det är faktiskt inte så stor skillnad ändå, om som med det mesta finns det olika grader. Inte något man kanske behöver gå och tänka på varje dag.
Måste snart skriva en recension på en bok om HSP jag läst. Problemet är dels att det var ett tag sedan jag läste den och dels så föll den mig inte riktigt i smaken. Kan bero på att upplägget var ett annat än vad jag hade trott och en del kapitel var lite väl flummiga för mig. Mer om det då. eller den dagen den sorgen.
Semester då. Vad ska jag göra? Jag ska resa till England en kort och sväng och en lika kort sväng till Danmark. Där i mellan kommer vi lata oss på stranden och bättra på brännan, gå på museer, läsa goa böcker och fika.
Jag ska också göra klart min företagshemsida. Borde få smisk för att jag inte fixat det än!
Nu är det tempo på jobbet som gäller och middagarna med kompisarna avlöser varandra men allt går i ganska lagom takt ändå. Mitt mål att ta småpauser och koppla av har blivit mer av en vana och det är precis dit jag ville. Visst finns det dagar jag blir trött men så är det för alla vare sig man är sensitiv eller inte. Det är faktiskt inte så stor skillnad ändå, om som med det mesta finns det olika grader. Inte något man kanske behöver gå och tänka på varje dag.
Måste snart skriva en recension på en bok om HSP jag läst. Problemet är dels att det var ett tag sedan jag läste den och dels så föll den mig inte riktigt i smaken. Kan bero på att upplägget var ett annat än vad jag hade trott och en del kapitel var lite väl flummiga för mig. Mer om det då. eller den dagen den sorgen.
Semester då. Vad ska jag göra? Jag ska resa till England en kort och sväng och en lika kort sväng till Danmark. Där i mellan kommer vi lata oss på stranden och bättra på brännan, gå på museer, läsa goa böcker och fika.
Jag ska också göra klart min företagshemsida. Borde få smisk för att jag inte fixat det än!
tisdag 9 juli 2013
Att samla krafter...
...när man är så trött som jag är nu.
Jag har gått ner i tid men ännu inte blivit avlastad och med en semester stundande så innebär det på mitt jobb massor att göra. Imorgon drar vi också igång en omdiskuterad kampanj som kräver sitt och vi ska inte tala om min jägarexamenskurs som är rätt så krävande den också.
Kanske lika bra att riva av allt på en gång?
Så nu får jag, nu när tröttheten kommer och tar över, hitta små stunder där jag kan hämta kraft.
Jag ska också försöka trappa ner lite på kaffet. Jag som aldrig tidigare druckit kaffe har helt plötsligt börjat dricka en till två koppar per dag. Inte bra.
Nåja, träning är a och o så hur trött jag än är så ska jag iväg till gymmet tre gånger denna vecka. Förutom det gäller cykelturer, bad, promenad och allmänt håll i gång. Jag får äta någon kaka här och var när jag vill det. Förbud av det slaget är för mig inte att rekommendera tider som dessa.
Jag måste komma ihåg att ta små stunder av pauser då jag bara sitter och blundar och försöker slappna av. Sen gäller det bara att hålla ut. Snart är helgen här och då ska jag koppla av men först 3 dagar med fullt ös! :)
Jag har gått ner i tid men ännu inte blivit avlastad och med en semester stundande så innebär det på mitt jobb massor att göra. Imorgon drar vi också igång en omdiskuterad kampanj som kräver sitt och vi ska inte tala om min jägarexamenskurs som är rätt så krävande den också.
Kanske lika bra att riva av allt på en gång?
Så nu får jag, nu när tröttheten kommer och tar över, hitta små stunder där jag kan hämta kraft.
Jag ska också försöka trappa ner lite på kaffet. Jag som aldrig tidigare druckit kaffe har helt plötsligt börjat dricka en till två koppar per dag. Inte bra.
Nåja, träning är a och o så hur trött jag än är så ska jag iväg till gymmet tre gånger denna vecka. Förutom det gäller cykelturer, bad, promenad och allmänt håll i gång. Jag får äta någon kaka här och var när jag vill det. Förbud av det slaget är för mig inte att rekommendera tider som dessa.
Jag måste komma ihåg att ta små stunder av pauser då jag bara sitter och blundar och försöker slappna av. Sen gäller det bara att hålla ut. Snart är helgen här och då ska jag koppla av men först 3 dagar med fullt ös! :)
onsdag 3 juli 2013
lugnet lägger sig..
Nu blir det lugnare på jobbet och arbetet kommer i ett annat fokus. Jag njuter av att kunna lämna ifrån mig något mer färdiga arbetsuppgifter än vanligt. Semestern hägrar inom ett par veckor och äntligen lovas lite varmare väder. Göteborg är något i stil med skitkallt och blött. Blöteborg som det också kallas.
Jag har inte så mycket att skriva idag. Jag brukar sällan veta exakt vad inlägget kommer att handla om men det brukar lösa sig när fingrarna väl nuddar tangenterna. Prestationsångest? Japp där har vi dagens ämne. Inte sällan är vi sensitiva även högpresesterande med medföljande höga förväntningar på oss själva. Läste ett inlägg om ambitioner (Marie-Louises blogg) och vad de kan betyda för oss. Är de alltid till godo eller? Som vanligt handlar det om balans. Jag måste lära mig att stanna upp och ställa mig själv frågan, "Är detta rimligt inom denna tid"? "Orkar du?".
Ett exempel är alla projekt jag har liggande hemma. Är det inte stickningar så är det virkningar är det inte det så är det halvfärdiga målningar. Inte mycket som blir klart och avslutas. På fredag är det första arbetsdagen med min egna firma. Jag ska börja med att rensa bort halvfärdiga projekt så de inte ligger och tar energi från mig. När de väl är bortrensade saknar jag dem sällan.
I förrgår laade jag faktiskt band på mig själv. Jag motstod att köpa origamipapper. Det blir bara ett fasligt massa vikande de första dagarna och sen ligger pappret och skräpar tillsammans med alla andra papper jag har. Nej nu måste jag fokusera på min firma och gå igång den.
Men först jobb!
Ha en underbar dag!
Jag har inte så mycket att skriva idag. Jag brukar sällan veta exakt vad inlägget kommer att handla om men det brukar lösa sig när fingrarna väl nuddar tangenterna. Prestationsångest? Japp där har vi dagens ämne. Inte sällan är vi sensitiva även högpresesterande med medföljande höga förväntningar på oss själva. Läste ett inlägg om ambitioner (Marie-Louises blogg) och vad de kan betyda för oss. Är de alltid till godo eller? Som vanligt handlar det om balans. Jag måste lära mig att stanna upp och ställa mig själv frågan, "Är detta rimligt inom denna tid"? "Orkar du?".
Ett exempel är alla projekt jag har liggande hemma. Är det inte stickningar så är det virkningar är det inte det så är det halvfärdiga målningar. Inte mycket som blir klart och avslutas. På fredag är det första arbetsdagen med min egna firma. Jag ska börja med att rensa bort halvfärdiga projekt så de inte ligger och tar energi från mig. När de väl är bortrensade saknar jag dem sällan.
I förrgår laade jag faktiskt band på mig själv. Jag motstod att köpa origamipapper. Det blir bara ett fasligt massa vikande de första dagarna och sen ligger pappret och skräpar tillsammans med alla andra papper jag har. Nej nu måste jag fokusera på min firma och gå igång den.
Men först jobb!
Ha en underbar dag!
måndag 1 juli 2013
Arg...
Jag tänkte skriva ett inlägg om en forskares bok om vårt behov av diagnoser och GPs efterföljande intetsägande recension men jag blev bara arg och låter därför bli.
Jag skriver om något annat. Som mitt arbete med mig själv och släppa ilskan. Nummer ett är att inte bli ilsk (allt för ofta) och därmed undvika saker och situationer som gör mig ilsk. Jag cyklar inte så ofta numera...
Mycket av min energi går åt att vara på "hugget" och beredd på motangrepp. Få personer är så rappa i käften och jag och blir sällan handlingsförlamade i konflikter. Men till saken hör den att jag reagerar med en god portion aggressivitet. "ett steg närmare och jag klipper för f-n" är det jag inte säger men troligen sänder ut signaler om. Så det borde jag jobba med lite. Jag undrar ofta varför människor i min omgivning beskriver mig som hetsig och arg, jag är ju egentligen snäll...eller?
Så nu är jag arg igen...på mig själv mest. Men detta tar så mycket energi från mig och jag vet vad detta bottnar i. Konstant mobbning sen jag var 6 år tills jag blev 16 och en låg självkänsla. Att hela tiden få stryk ger ett härdat och hårt skal. Kan vara bra ibland men så jävla sällan att det inte är till glädje.
Jag vill hellre vara som en aladåb!
Nej, släpp garden tjejen. det är ingen som vill slå dig längre. Inte vad jag vet av i allafall :).
Ingen som vågar hö hö hö
Jag skriver om något annat. Som mitt arbete med mig själv och släppa ilskan. Nummer ett är att inte bli ilsk (allt för ofta) och därmed undvika saker och situationer som gör mig ilsk. Jag cyklar inte så ofta numera...
Mycket av min energi går åt att vara på "hugget" och beredd på motangrepp. Få personer är så rappa i käften och jag och blir sällan handlingsförlamade i konflikter. Men till saken hör den att jag reagerar med en god portion aggressivitet. "ett steg närmare och jag klipper för f-n" är det jag inte säger men troligen sänder ut signaler om. Så det borde jag jobba med lite. Jag undrar ofta varför människor i min omgivning beskriver mig som hetsig och arg, jag är ju egentligen snäll...eller?
Så nu är jag arg igen...på mig själv mest. Men detta tar så mycket energi från mig och jag vet vad detta bottnar i. Konstant mobbning sen jag var 6 år tills jag blev 16 och en låg självkänsla. Att hela tiden få stryk ger ett härdat och hårt skal. Kan vara bra ibland men så jävla sällan att det inte är till glädje.
Jag vill hellre vara som en aladåb!
Nej, släpp garden tjejen. det är ingen som vill slå dig längre. Inte vad jag vet av i allafall :).
Ingen som vågar hö hö hö
torsdag 27 juni 2013
Imorgon är en annan dag...
Jag har för vana att oftast se fram emot kommande händelser. "Imorgon ska jag", "bara detta blir överstökat ska jag njuta" und so weiter.
Inatt drömde jag att jag satt på ett dass (!) och tittade ut genom en skir spetsgardin. Det var mörkt och regnade lite ute och det var juli. Jag förfasades nästan över att det redan var juli och sommaren var i full gång. Eftersom jag ännu inte har semester så ser jag fram emot sommaren från vecka 30.
Det är ju helt galet. Sommaren är här nu och har så varit för en tid. Känslan jag fick i min dröm var att jag måste stanna upp, njuta av att vara här och nu för innan jag vet ordet av det så är sommaren över. Jag kommer på mig själv med att längta efter nästa vår, det gör jag ofta. Men våren är min favorittid, det är då jag börjat påta i jorden och allt det "göttiga" är framför oss.
Men jag måste kanska leva lite mera även i sommaren, hösten och vintern. Utan dessa vore våren inte så härlig som den är.
Sen kan det faktiskt vara stressigt att hela tiden leva i nuet. Man ska alltid vara på allerten och "ta in", "njuta" och "stanna upp och förundras". Fasiken. Ska jag göra det hela tiden blir inget gjort. Men som med allt annat så blri det vad man gör det till. Jag får välja mina stunder, jag råder över mig själv och jag är fri. Det är mer än vad andra är.
Oftast är det tacksamhet vi förringar mest. Var tacksam över det du har. Försök hitta något varje dag du kan känna glädje över. Även de dagar livet känns som motigast och svårast. Det är detta lilla mantra som längre fram kan bli avgörande för hur man kommer ur en svacka, hur obetydlig den ändå kan verka för dagen. Det handlar om att ändra beteende och inställning. Det är min akilleshäl. Jag måste släppa garden och sluta vara på vakt.
Inatt drömde jag att jag satt på ett dass (!) och tittade ut genom en skir spetsgardin. Det var mörkt och regnade lite ute och det var juli. Jag förfasades nästan över att det redan var juli och sommaren var i full gång. Eftersom jag ännu inte har semester så ser jag fram emot sommaren från vecka 30.
Det är ju helt galet. Sommaren är här nu och har så varit för en tid. Känslan jag fick i min dröm var att jag måste stanna upp, njuta av att vara här och nu för innan jag vet ordet av det så är sommaren över. Jag kommer på mig själv med att längta efter nästa vår, det gör jag ofta. Men våren är min favorittid, det är då jag börjat påta i jorden och allt det "göttiga" är framför oss.
Men jag måste kanska leva lite mera även i sommaren, hösten och vintern. Utan dessa vore våren inte så härlig som den är.
Sen kan det faktiskt vara stressigt att hela tiden leva i nuet. Man ska alltid vara på allerten och "ta in", "njuta" och "stanna upp och förundras". Fasiken. Ska jag göra det hela tiden blir inget gjort. Men som med allt annat så blri det vad man gör det till. Jag får välja mina stunder, jag råder över mig själv och jag är fri. Det är mer än vad andra är.
Oftast är det tacksamhet vi förringar mest. Var tacksam över det du har. Försök hitta något varje dag du kan känna glädje över. Även de dagar livet känns som motigast och svårast. Det är detta lilla mantra som längre fram kan bli avgörande för hur man kommer ur en svacka, hur obetydlig den ändå kan verka för dagen. Det handlar om att ändra beteende och inställning. Det är min akilleshäl. Jag måste släppa garden och sluta vara på vakt.
Blunda ett slag innan
Oddsen är på min sida
Jag måste släppa min eldvakt fri
ikväll
onsdag 26 juni 2013
dagar i trötthetens tecken
Ibland är jag så trött när jag vaknar att till och med mina fotsulor är trötta. Om det beror på att jag ligger och spänner mig natten igen eller bara är genomtrött vet jag inte men en sak vet jag. Det är frustrerande. Sommartid är tiden då jag vaknar upp, blir pigg, producerar, sprudlar och ger energi. Nu känns det tvärtom i kroppen fast knoppen vill mer.
Just nu är jag lite extra trött på grund av getingstick. Men då får jag varva ner ytterligare. Jag har lite svårt för att finna orden idag och jag orkar inte läsa så mycket. Jag nöjer mig med en Boye novell om kvällen.
Jag har nu jobbar mina sista fredagar på ett år. Nu väntar jobb en dag i veckan med egna firman. Det ska bli roligt. Hoppas jag får sålt lite illustrationer och foton. Annars blir jag pank! :)
Tog en liten förmiddagspaus från jobbet. Gick ner i fikarummet men för tredje dagen i rad vände jag direkt och gick upp igen. Just nu sker ombyggnationen "förbättring till det sämre". Bara tanken på att vi ska bli nästan dubbelt så många som ska trängas på mindre yta än tidigare känns inte bra. Jag behöver lite lugn och ro på rasterna och jag blir vansinning på kollegor som måste prata jobb på lunchen. I det universum vi lever i och de kan inte komma på ett enda samtalsämne förutom jobb?
Jag säger det då bara. Denna institution är förödande för kreativiteten. Tur att jag ser ljuset i tunneln.
Nope, har en dejt med Försvarsmakten, måste kila. Inte poppis att komma försent.
CU
Just nu är jag lite extra trött på grund av getingstick. Men då får jag varva ner ytterligare. Jag har lite svårt för att finna orden idag och jag orkar inte läsa så mycket. Jag nöjer mig med en Boye novell om kvällen.
Jag har nu jobbar mina sista fredagar på ett år. Nu väntar jobb en dag i veckan med egna firman. Det ska bli roligt. Hoppas jag får sålt lite illustrationer och foton. Annars blir jag pank! :)
Tog en liten förmiddagspaus från jobbet. Gick ner i fikarummet men för tredje dagen i rad vände jag direkt och gick upp igen. Just nu sker ombyggnationen "förbättring till det sämre". Bara tanken på att vi ska bli nästan dubbelt så många som ska trängas på mindre yta än tidigare känns inte bra. Jag behöver lite lugn och ro på rasterna och jag blir vansinning på kollegor som måste prata jobb på lunchen. I det universum vi lever i och de kan inte komma på ett enda samtalsämne förutom jobb?
Jag säger det då bara. Denna institution är förödande för kreativiteten. Tur att jag ser ljuset i tunneln.
Nope, har en dejt med Försvarsmakten, måste kila. Inte poppis att komma försent.
CU
måndag 17 juni 2013
Kalas...
Kalas är lagom kul tycker jag. Man ska vara lagom många, kalaset ska vara lagom långt och lagom långt bort. I helgen var det ett lagomkalas, studentkalas närmare bestämt, hemma hos mor och far.
Jag har nu insett efter lite tid att även min far är högsensistiv. Han blir ofta helt tyst vid den här typen av tillställningar och drar sig gärna undan. Det blir inte bättre av att mamma högt deklarerar att han är sur. Sorry mamma men du är verkligen inte bra på att läsa människor....
Jag frågade pappa vad som var fel och han hade vädligt svårt att sätta ord på hur han kände sig. Tillslut sa han att han inte kände sig hemma i sällskapet och poletten trillade ner! Det är precis så jag kan känna. Jag känner att det blir för mycket stoj stök och jag orkar inte med. Jag orkar inte socialisera mig och känner mig utanför. Ibland dock så blir jag bara förnöjt tyst och sitter och iakttar andra i lugn och ro så det är olika det där.
Jag försökte i allafall få pappa till att förstå att det inte är något konstigt alls utan om han måste dra sig undan ett tag så ska han göra det. Jag tog undan honom en stund och så tittade vi lite på hans fjärilar och så visade jag honom lite tips och trix på facebook. En kort och välbehövlig paus för så väl far som dotter.
Jag har nu insett efter lite tid att även min far är högsensistiv. Han blir ofta helt tyst vid den här typen av tillställningar och drar sig gärna undan. Det blir inte bättre av att mamma högt deklarerar att han är sur. Sorry mamma men du är verkligen inte bra på att läsa människor....
Jag frågade pappa vad som var fel och han hade vädligt svårt att sätta ord på hur han kände sig. Tillslut sa han att han inte kände sig hemma i sällskapet och poletten trillade ner! Det är precis så jag kan känna. Jag känner att det blir för mycket stoj stök och jag orkar inte med. Jag orkar inte socialisera mig och känner mig utanför. Ibland dock så blir jag bara förnöjt tyst och sitter och iakttar andra i lugn och ro så det är olika det där.
Jag försökte i allafall få pappa till att förstå att det inte är något konstigt alls utan om han måste dra sig undan ett tag så ska han göra det. Jag tog undan honom en stund och så tittade vi lite på hans fjärilar och så visade jag honom lite tips och trix på facebook. En kort och välbehövlig paus för så väl far som dotter.
fredag 14 juni 2013
Kvällens kakafoni
Har ni någon gång varit i tropikerna? Suttit, stilla och upplevt hur kvällens ljud växer sig allt starkare? Hur cikadorna tar vid och låter som tjutande, vibrerande köksmaskiner, hur aporna sjunger in nattens lov? Ljuden som stundtals är helt öronbedövande, överväldigande och tar andan ur er.
Jag har varit där. Jag har suttit uppe i ett träd, tittat på klockan och känt cikadornas trummande från sexsnåret och framåt. Jag ville inte hem.
Jag längtar tillbaka. Galet mycket. Jag sitter och blädrar genom guideböcker och fotoreportage. Jag föreställer mig bergens solvarma skrovliga yta och den torra spröda vegetationen. Jag föreställer mig stumma ben på väg uppför ett högt och obarmhärtigt berg som säger "ta mig för vad jag är här 
kan du inte föreställa dig". Jag fortsätter uppför med kruttorr hals och ömmande rygg, för varje steg reser jag längre in i mig själv.
Jag dras till världens ytterligheter men hör jag hemma någonstans är det bland karga berg, vegetationslösa sluttningar och öppna vyer. Det är där jag finner det rena och enkla. Det är där min hjärnas ständiga kakafoni tystar inför det stora....
tisdag 11 juni 2013
För många järn i elden?
Ja det är en fråga jag ställer till mig själv mer eller mindre dagligen. Igår funderade jag hur man kunde få mera fritid. Svaret blev sov mindre. Som vi alla vet är det inte ett särskilt bra tips för oss som behöver vår vila mer än andra. Att trakassera sitt sinne med hobbies av diverse slag är inte heller att rekommendera, i allafall inte för många hobbies.
Mitt "problem" är att jag är så vetgirig. Jag vill så mycket. Sen vet jag även vad jag ska sålla bort. Det finns vissa saker som är mig totalt egalt och som jag varken ägnar till eller tankekraft åt. Det är till exempel dividerande om väder (gör jag det så lite på att jag gör det pliktskyldigast) med mera. Om en diskussion inte leder någon vart, räkna med att jag klipper av. Varför fortsätta? Jag bråkar helt inte heller med människor, jävla slöseri med energi. Jag väljer (tyvärr) en enklare väg ut. Jag klipper av igen men mer ordentligt så folk fattar vem de har att göra med och vad som händer om de fortsätter att tjafsa (d v s de kommer inte vinna diskussionen).
Men nog om det. Jag borde i allafall börja med att antingen avsluta projekt eller lägga ner dom. De hänger över mig ibland.
Jag borde klippa av några mina projekt!
Mitt "problem" är att jag är så vetgirig. Jag vill så mycket. Sen vet jag även vad jag ska sålla bort. Det finns vissa saker som är mig totalt egalt och som jag varken ägnar till eller tankekraft åt. Det är till exempel dividerande om väder (gör jag det så lite på att jag gör det pliktskyldigast) med mera. Om en diskussion inte leder någon vart, räkna med att jag klipper av. Varför fortsätta? Jag bråkar helt inte heller med människor, jävla slöseri med energi. Jag väljer (tyvärr) en enklare väg ut. Jag klipper av igen men mer ordentligt så folk fattar vem de har att göra med och vad som händer om de fortsätter att tjafsa (d v s de kommer inte vinna diskussionen).
Men nog om det. Jag borde i allafall börja med att antingen avsluta projekt eller lägga ner dom. De hänger över mig ibland.
Jag borde klippa av några mina projekt!
fredag 31 maj 2013
Länge sen jag skrev, mycket händer!
Nu är jag hemma igen från vår resa. Vad jag behövde denna resa! Det anade jag inte förräns jag var iväg. Jag rekommendera starkt att resa till platser där man tvingas "koppla bort sig" det vill säga där det inte finns tillgång till internet, teveapparater, radio och liknande.
Ingen mail, ingen tv, inga nyheter och inga samtal. Bara vi och Yttre Hebriderna.
Platserna vi besökte var fantastiska. Jag kommer lägga upp några talande bilder i nästa inlägg. Jag hoppas på regn på söndag så det blir en innedag med pyssel. Då får jag tid.
Vi vandrande, åt gott, lärde oss massor och framför allt fick jag koppla av, koppla bort och jag fick massor av inspiration. Jag vet nu vad jag vill. Jag fick tid att fundera.
Jag har insett att mina drömmar kräver en del omvälvande förändringar. Framför allt vad gäller jobb och jag får vara beredd på att det kommer kosta mig en del i vad gäller inkomst men pengar gör oss inte lyckligare men de underlättar. Jag får lägga om mitt liv helt enkelt. Skära ner på äta ute och tjusiga viner! :)
Jag är taggad för att starta jobba med mitt eget ju i juli men det blir på deltid till att börja med. Sen ska jag söka lite jobb men det är en längre process och för just ett av jobben krävs det att jag läser in lite kurser och annat på fritiden så jag har även påbörjat den processen. hepp hepp!
Det ska finnas tid för allt så för att inte bränna ut mig på vägen så måste jag lägga in tid för avkoppling och reflektion i schemat. Det krävs för att komma framåt.
Jag hinner fundera en hel del över detta när jag rensar ogräs. Vi har nämligen väldigt mycket av den sorten. Det var ju tur, jag har många tankar också. Och de måste sorteras.
CU
Kom ihåg.
You are gorgeous!
Ingen mail, ingen tv, inga nyheter och inga samtal. Bara vi och Yttre Hebriderna.
Platserna vi besökte var fantastiska. Jag kommer lägga upp några talande bilder i nästa inlägg. Jag hoppas på regn på söndag så det blir en innedag med pyssel. Då får jag tid.
Vi vandrande, åt gott, lärde oss massor och framför allt fick jag koppla av, koppla bort och jag fick massor av inspiration. Jag vet nu vad jag vill. Jag fick tid att fundera.
Jag har insett att mina drömmar kräver en del omvälvande förändringar. Framför allt vad gäller jobb och jag får vara beredd på att det kommer kosta mig en del i vad gäller inkomst men pengar gör oss inte lyckligare men de underlättar. Jag får lägga om mitt liv helt enkelt. Skära ner på äta ute och tjusiga viner! :)
Jag är taggad för att starta jobba med mitt eget ju i juli men det blir på deltid till att börja med. Sen ska jag söka lite jobb men det är en längre process och för just ett av jobben krävs det att jag läser in lite kurser och annat på fritiden så jag har även påbörjat den processen. hepp hepp!
Det ska finnas tid för allt så för att inte bränna ut mig på vägen så måste jag lägga in tid för avkoppling och reflektion i schemat. Det krävs för att komma framåt.
Jag hinner fundera en hel del över detta när jag rensar ogräs. Vi har nämligen väldigt mycket av den sorten. Det var ju tur, jag har många tankar också. Och de måste sorteras.
CU
Kom ihåg.
You are gorgeous!
tisdag 7 maj 2013
På väg...
Äntligen är vi på väg mot vår drömresa till Yttre hebriderna! Vi sitter och väntar på flyget. Hittills har allt gått lugnt till och vi har gott om tid. Vi blir borta i nio dagar. Sju av dessa ska tillbringas på sjön. Har fått med mig sjösjukeplåster denna gång. Psykbryt ska undvikas! :) Äntligen lite ledigt! Lyckopingvin o lyckokronan är med!
Kram!
Kram!
tisdag 30 april 2013
Ledig!
Äntligen lite ledighet!
Och det behöver jag uppenbarligen eftersom jag inte kunde hålla humöret i schack på ett av dagens möten. Men så blir det ibland, släpp det och gå vidare bruden!
Nu väntar en dags ledighet med avkoppling. Det är mycket nu och jag måste dra i bromsen lite. Jag har inte några direkta stressymptom men när jag väl fått dom har det redan gått för långt, jag måste komma ihåg det och jobba mer förbyggande med min hälsa.
Så det blir en sovmorgon och långpromenad om vädret tillåter. Satt förövrigt på krogen i förrgår och smyglyssnade på ett par som satt bredvid. De pratade om konserter och killen erkände att han inte riktigt orkade med en hel konsert utan han blev jättetrött och orkade inte en hel kväll.
Ja du välkommen till klubben! Men i år tänkte jag faktiskt försöka mig på Way out West!
Trevlig valborg!
Och det behöver jag uppenbarligen eftersom jag inte kunde hålla humöret i schack på ett av dagens möten. Men så blir det ibland, släpp det och gå vidare bruden!
Nu väntar en dags ledighet med avkoppling. Det är mycket nu och jag måste dra i bromsen lite. Jag har inte några direkta stressymptom men när jag väl fått dom har det redan gått för långt, jag måste komma ihåg det och jobba mer förbyggande med min hälsa.
Så det blir en sovmorgon och långpromenad om vädret tillåter. Satt förövrigt på krogen i förrgår och smyglyssnade på ett par som satt bredvid. De pratade om konserter och killen erkände att han inte riktigt orkade med en hel konsert utan han blev jättetrött och orkade inte en hel kväll.
Ja du välkommen till klubben! Men i år tänkte jag faktiskt försöka mig på Way out West!
Trevlig valborg!
fredag 26 april 2013
Jobbiga dagar....men helgen väntar!
De senaste dagarna har inte varit görsköj om jag säger så. Nåja allt är inte pyton men men...
Det började för en tid sedan med att jag blev övertalad om att hålla ett föredrag för allmänheten på en väldigt offentlig plats i Göteborg. Motvilligt gick jag med på det. Denna dag närmade sig nu med stormsteg och jag gjorde mitt bästa med att förtränga den så gott det gick.
Presentationen lämnades in toksent och igår eftermiddag fick jag bara nog och kände, varför ska jag göra detta om det får mig att må så här dåligt?. Så jag sa nej! Vad händer? Min chef och mina tre fina kollegor stöttar mig i beslutet och säger att skit i det, de är ändå inte vår målgrupp men vad säger haggan till chef på vår infoenheten? Jo att presentationen (som är på tio min) måste hållas för man får absolut inte ta bort något ur schemat. Sicket skitsnack! Klart man kan ta bort det ur schemat, ärligt talat är det inte en skit som bryr sig. Så istället för att acceptera mitt nej börjar de med att tjata på mig, och de får ett nej till (otippat?) och sen går de till min högsta chef. Sicken jäkla stil! Men han är en klippa och hoppar in och tar presentationen istället.
Men det skulle inte han behövts. Hon kunde väl bara acceptera ett nej. Men det gör hon ju aldrig, undra hur många hon har trampat ner i leran för att komma fram i livet. Väldigt sympatiskt människa...inte.
Nåja nu fick jag öst ur mig lite skit! Men detta tog luften ur mig och jag har gått lite på halvfart idag och sov uruselt inatt. Kanske inte låter som en stor grej men det var jobbigt för mig eftersom jag till slut fick erkänna att det var ju för att jag har så svårt att prestera inför människor som jag inte ville. Det handlar om ren scenskräck och inga panikattacker inför helgen tack!
Till saken hör också att det är väldigt pressat på jobbet och det klarar jag av men inte så mycket än så. Alltså inga offentliga föredrag inför folk nu tack!
Helgen är i princip här nu. Jag tänkte börja helgen på ett riktigt bra och behövligt sätt nämligen genom att gå och styrketräna. Tänkte kanske dräma till en boxboll eller två. Bra för aggressionerna. :)
CU
Det började för en tid sedan med att jag blev övertalad om att hålla ett föredrag för allmänheten på en väldigt offentlig plats i Göteborg. Motvilligt gick jag med på det. Denna dag närmade sig nu med stormsteg och jag gjorde mitt bästa med att förtränga den så gott det gick.
Presentationen lämnades in toksent och igår eftermiddag fick jag bara nog och kände, varför ska jag göra detta om det får mig att må så här dåligt?. Så jag sa nej! Vad händer? Min chef och mina tre fina kollegor stöttar mig i beslutet och säger att skit i det, de är ändå inte vår målgrupp men vad säger haggan till chef på vår infoenheten? Jo att presentationen (som är på tio min) måste hållas för man får absolut inte ta bort något ur schemat. Sicket skitsnack! Klart man kan ta bort det ur schemat, ärligt talat är det inte en skit som bryr sig. Så istället för att acceptera mitt nej börjar de med att tjata på mig, och de får ett nej till (otippat?) och sen går de till min högsta chef. Sicken jäkla stil! Men han är en klippa och hoppar in och tar presentationen istället.
Men det skulle inte han behövts. Hon kunde väl bara acceptera ett nej. Men det gör hon ju aldrig, undra hur många hon har trampat ner i leran för att komma fram i livet. Väldigt sympatiskt människa...inte.
Nåja nu fick jag öst ur mig lite skit! Men detta tog luften ur mig och jag har gått lite på halvfart idag och sov uruselt inatt. Kanske inte låter som en stor grej men det var jobbigt för mig eftersom jag till slut fick erkänna att det var ju för att jag har så svårt att prestera inför människor som jag inte ville. Det handlar om ren scenskräck och inga panikattacker inför helgen tack!
Till saken hör också att det är väldigt pressat på jobbet och det klarar jag av men inte så mycket än så. Alltså inga offentliga föredrag inför folk nu tack!
Helgen är i princip här nu. Jag tänkte börja helgen på ett riktigt bra och behövligt sätt nämligen genom att gå och styrketräna. Tänkte kanske dräma till en boxboll eller två. Bra för aggressionerna. :)
CU
söndag 21 april 2013
Det var då självaste....
fan rent ut sagt.
Som jag skrivit tidigare så trivs jag väldigt bra med att påta i jorden. Jag får avkoppling motion och ett och ett annat ryggskott då och då. Vi har en liten odlingslott i ett lugnt område. Innan vi flyttade hit hade vi en lott i ett mindre lugnt område. Jag var ordförande i den föreningen och milt uttryckt fick jag ett jävla helvete där p å grund av en psykopat och hans totalt efterblivna sambo. Jag levde under ständig press och mycket hög stress under ett halvår för att inte säga skräck, denne någon var ju som sagt inte riktigt klok...
Allt är frid och fröjd i nya området tills jag övertalas att bli sekreterare. So far so good tills jag kallas till ett möte på kommunen. Trodde de bara ville diskutera en bidragsansökan men det visar sig minsann att kommunen har planer på att göra om området från odlingsområde till koloniområde och inte nog med det, vi som odlar där idag har ingen förköpsrätt till de billiga stugorna. Vi är 30 där idag, ca 40 stugor vill kommunen bygga och tänkt er att en dryga 2000 lämnar intresseanmälan. Ja ni kan själva räkna ut, chansen att få en stuga är minimal. Så vi odlare ska istället flyttas ner i ett hörn. Hela området kommer förändras radikalt och så fort det kommer in människor som betalt en del för sina stugor börjar problemen.
Det kändes som marken under mig försvann. Nej nej nej detta var inte vad vi ville eller behövde. Men jag kan förstå om ni andra tycker jag överdriver och tro mig värre saker kan hända. Det är bara det att jag klarar inte av att sitta i en styrelse till nu när det kommer bli en massa tjafs om detta. Ordförande och vice ordförande är väldigt positiva men de fattar ingenting. De fattar inte att kommunen ljuger när de säger att det bara är de tjäntemännen som var med som sett förslaget och att de ljuger när de säger att de vill göra detta tillsammans med oss. De skiter i oss och har de bestämt sig för stugor så blir det stugor.
Sen jobbar jag på myndigheten över kommunen så jag måste ligga lågt, lågt som fan rent ut sagt, Blä....
men skit i det nu. Om några timmar åker vi ut och jobbar. Men vi köper inte in en massa material som vi tänkt. Om nu allt ska rivas upp om två år.
Annars knallar livet på. Idag är sista dagen på jobbets djävulska stegtävling. Jag ska aldrig vara med i en stegtävling punkt! jag är lite för prestationsinriktad för mitt eget bästa....
Trevlig söndag!
Som jag skrivit tidigare så trivs jag väldigt bra med att påta i jorden. Jag får avkoppling motion och ett och ett annat ryggskott då och då. Vi har en liten odlingslott i ett lugnt område. Innan vi flyttade hit hade vi en lott i ett mindre lugnt område. Jag var ordförande i den föreningen och milt uttryckt fick jag ett jävla helvete där p å grund av en psykopat och hans totalt efterblivna sambo. Jag levde under ständig press och mycket hög stress under ett halvår för att inte säga skräck, denne någon var ju som sagt inte riktigt klok...
Allt är frid och fröjd i nya området tills jag övertalas att bli sekreterare. So far so good tills jag kallas till ett möte på kommunen. Trodde de bara ville diskutera en bidragsansökan men det visar sig minsann att kommunen har planer på att göra om området från odlingsområde till koloniområde och inte nog med det, vi som odlar där idag har ingen förköpsrätt till de billiga stugorna. Vi är 30 där idag, ca 40 stugor vill kommunen bygga och tänkt er att en dryga 2000 lämnar intresseanmälan. Ja ni kan själva räkna ut, chansen att få en stuga är minimal. Så vi odlare ska istället flyttas ner i ett hörn. Hela området kommer förändras radikalt och så fort det kommer in människor som betalt en del för sina stugor börjar problemen.
Det kändes som marken under mig försvann. Nej nej nej detta var inte vad vi ville eller behövde. Men jag kan förstå om ni andra tycker jag överdriver och tro mig värre saker kan hända. Det är bara det att jag klarar inte av att sitta i en styrelse till nu när det kommer bli en massa tjafs om detta. Ordförande och vice ordförande är väldigt positiva men de fattar ingenting. De fattar inte att kommunen ljuger när de säger att det bara är de tjäntemännen som var med som sett förslaget och att de ljuger när de säger att de vill göra detta tillsammans med oss. De skiter i oss och har de bestämt sig för stugor så blir det stugor.
Sen jobbar jag på myndigheten över kommunen så jag måste ligga lågt, lågt som fan rent ut sagt, Blä....
men skit i det nu. Om några timmar åker vi ut och jobbar. Men vi köper inte in en massa material som vi tänkt. Om nu allt ska rivas upp om två år.
Annars knallar livet på. Idag är sista dagen på jobbets djävulska stegtävling. Jag ska aldrig vara med i en stegtävling punkt! jag är lite för prestationsinriktad för mitt eget bästa....
Trevlig söndag!
torsdag 18 april 2013
Tröttis!
Hu vad trött jag är. Jag är iväg på jobbresa itvå dagar med nästan alla mina arbetskamrater. Nu vid nio fick jag nog eller ja det fick jag egentligen redan vid sju men det var innan maten det. Äta bör man annars dör man (i mitt fall blir jag bara smalare i allafall till en början). Nu får mina arbetskamrater klara sig utan mig. Jag måste pausa eller knoppa in för natten rättare sagt. Imorgon ska jag besöka en nationalpark och gå i exil in i Norge. Tyvärr kortvarigt eftersom jag för äntas inställa mig för hemrd mot. Göteborg senare på eftermiddagen. Skulle inte tacka nej till en natt i ett vindskjul. Tyst och lugnt. Du o ja naturen, du och ja....
fredag 5 april 2013
Fredag!
Nu är det fredag och solen skiner! Vårkänslorna spritter och jag kan inte vänta tills det blir ännu varmare.
Jag har inte så mycket att säga idag annat än att önska er en trevlig och skön helg. Själv ska jag försöka koppla av tillsammans med sambo och vänner. Jag ska även försöka få till ett kort pass i odlingslotten så jag kan planera vårens projekt. Sambo lagom lycklig! :)
Trädgården är jätteviktig för mig. Jag trodde inte det men att rensa ogräs är riktigt meditativt! När jag tycker upp plantorna så börjar jag samtidigt att bearbeta problem och frågor i mitt huvud. Inte alltid till det bättre ska jag erkänna. Ibland funderar jag kanske över saker som jag inte borde lägga energi på och ibland hittar jag ingen lösning men oftast och så blir man så där göttigt trött i kroppen av att slita lagom mycket.
Små sticklingar står på fönsterbrädan hemma och vänder sig längtansfullt mot solen. Snart dags för omskolning. Ja det kanske bli trädgård för hela slanten i helgen? :)
Ha de gott!
Jag har inte så mycket att säga idag annat än att önska er en trevlig och skön helg. Själv ska jag försöka koppla av tillsammans med sambo och vänner. Jag ska även försöka få till ett kort pass i odlingslotten så jag kan planera vårens projekt. Sambo lagom lycklig! :)
Trädgården är jätteviktig för mig. Jag trodde inte det men att rensa ogräs är riktigt meditativt! När jag tycker upp plantorna så börjar jag samtidigt att bearbeta problem och frågor i mitt huvud. Inte alltid till det bättre ska jag erkänna. Ibland funderar jag kanske över saker som jag inte borde lägga energi på och ibland hittar jag ingen lösning men oftast och så blir man så där göttigt trött i kroppen av att slita lagom mycket.
Små sticklingar står på fönsterbrädan hemma och vänder sig längtansfullt mot solen. Snart dags för omskolning. Ja det kanske bli trädgård för hela slanten i helgen? :)
Ha de gott!
tisdag 2 april 2013
Tillbaka på jobbet!
Påsken är över och väl är det för jag äter alldeles för mycket godis! :)
Seriöst alltså, jag måste tänka på vikten nu när jag slutat med p-piller. Jag går väldigt lätt upp i vikt och så har vi det där med vad socker gör för humöret. Det gör mig inte bara glad utan faktiskt också ganska så grinig. Upp som en sol och ner som en pannkaka!
Så nu blir det detox! :) eller rättare sagt bara lite sockeravgiftning. Så påskägget mitt fick följa med till jobbet och det är säkert redan uppätet nu. Jag har tillbringat en skön påsk på spa med hela familjen. Vi firade min sambos födelsedag och vår femårs dag. Still going strong!
En riktig härlig påsk med andra ord men tiden gick fort. Jag hann inte med allt skapade som jag hade tänkt. Mycket jag inte hinner med. Men det beror egentligen på orealistiska planer. Jag glömmer att planera in den tid jag behöver för att vila och återhämta mig och jag måste planera in mer sömn.
På nåt sätt ska det gå. Kanske ska jag börja med att skippa stegtävlingen på jobbet? Jäkla skit att jag blir så hoocked. Kan inte sluta gå för måste vinna. Varför då? Ja det har jag inget riktigt bra svar på.....
Seriöst alltså, jag måste tänka på vikten nu när jag slutat med p-piller. Jag går väldigt lätt upp i vikt och så har vi det där med vad socker gör för humöret. Det gör mig inte bara glad utan faktiskt också ganska så grinig. Upp som en sol och ner som en pannkaka!
Så nu blir det detox! :) eller rättare sagt bara lite sockeravgiftning. Så påskägget mitt fick följa med till jobbet och det är säkert redan uppätet nu. Jag har tillbringat en skön påsk på spa med hela familjen. Vi firade min sambos födelsedag och vår femårs dag. Still going strong!
En riktig härlig påsk med andra ord men tiden gick fort. Jag hann inte med allt skapade som jag hade tänkt. Mycket jag inte hinner med. Men det beror egentligen på orealistiska planer. Jag glömmer att planera in den tid jag behöver för att vila och återhämta mig och jag måste planera in mer sömn.
På nåt sätt ska det gå. Kanske ska jag börja med att skippa stegtävlingen på jobbet? Jäkla skit att jag blir så hoocked. Kan inte sluta gå för måste vinna. Varför då? Ja det har jag inget riktigt bra svar på.....
onsdag 27 mars 2013
Snaaaart ledig!
Dagen på jobbet har faktiskt tillbringats i solen promenerandes längs med spänger och stigar i ett riktigt härligt skärgårdsreservat. Jag har samlat energi och kraft samtidigt som jag har blivit så där gött mosig. :)
Nu ska jag snart gå på påskledighet. Det ska bli riktigt skönt det också. Det hela börjar med J´s 40-årsdag som ska firas med trevligt restaurangbesök. Firar det stora gör vi på lördag då vi åker iväg på SPA! Gäller bara att få med alla.
Jag hoppas att ni, för ni finns väl där? ;), får en riktigt go och skön påsk. Ta hand om er och koppla av och bort!
Nu ska jag gå och dela ut lite suicidesbunnieskort till mina arbetskamrater. De passar så fint här i påsktider!
Denna hänger på min anslagstavla och när en måndag känns lite tung brukar jag slänga ett öga på denna och fnissa lite...
Trevlig påsk
Nu ska jag snart gå på påskledighet. Det ska bli riktigt skönt det också. Det hela börjar med J´s 40-årsdag som ska firas med trevligt restaurangbesök. Firar det stora gör vi på lördag då vi åker iväg på SPA! Gäller bara att få med alla.
Jag hoppas att ni, för ni finns väl där? ;), får en riktigt go och skön påsk. Ta hand om er och koppla av och bort!
Nu ska jag gå och dela ut lite suicidesbunnieskort till mina arbetskamrater. De passar så fint här i påsktider!
Trevlig påsk
tisdag 26 mars 2013
Känslig...
Jaha, vet inte om det är för att kroppen håller på och ställer om hormonnivåerna men jag känner mig väldigt PMSig och känslig. Skulle nog kunna börja storböla på beställning. Försöker därför ta det lugnt på jobbet men borde även fokusera mer på positiva saker i livet än negativa.
Det är väldigt enkelt att hamna i en negativ spiral. I allafall för mig. Inga finnar än tack och lov. Frätande krämen hjälper kanske?
Eller så har jag bara lågt blodsocker. Jag blir som förbytt när blodsockret går ner. Jag känner inte igen mig själv. Nu var det ju faktiskt en stund sen jag åt och jag har dessutom gått 50 min promenad efter det. Har redan inlett dagens första paus på jobbet i och med detta inlägg. Nu blir det en kort sväng till fikarummet för att få lite mat i magen.
En sak som inträffat de senaste två dagarna är en diabolisk hunger som väcker mig. Jag är så hungrig att jag nästan kräks (var väääldigt nära igår) och att inte äta är INTE ett alternativ. Jag bara måste äta och det fort. Så mängden mat har tyvärr ökat lite nu och det får jag se upp med så jag inte blir rund som en boll. Får kompensera med ännu mera promenader.
Hej så länge!
Det är väldigt enkelt att hamna i en negativ spiral. I allafall för mig. Inga finnar än tack och lov. Frätande krämen hjälper kanske?
Eller så har jag bara lågt blodsocker. Jag blir som förbytt när blodsockret går ner. Jag känner inte igen mig själv. Nu var det ju faktiskt en stund sen jag åt och jag har dessutom gått 50 min promenad efter det. Har redan inlett dagens första paus på jobbet i och med detta inlägg. Nu blir det en kort sväng till fikarummet för att få lite mat i magen.
En sak som inträffat de senaste två dagarna är en diabolisk hunger som väcker mig. Jag är så hungrig att jag nästan kräks (var väääldigt nära igår) och att inte äta är INTE ett alternativ. Jag bara måste äta och det fort. Så mängden mat har tyvärr ökat lite nu och det får jag se upp med så jag inte blir rund som en boll. Får kompensera med ännu mera promenader.
Hej så länge!
måndag 25 mars 2013
Bråda och lugna dagar!
Nu har det varit ganska mycket att göra på jobbet och förra veckan avslutades med en rejäl konferens i Stockholm. Större folksamlingar, trängsel och massa information leder till att jag blir såååå trött sååå snabbt. Så det var planering som gällde för att jag skulle orka. För ett år sedan var jag ännu inte medveten om mina behov så då hade jag bara kört på tills jag kom hem som ett utsketet pära!
Denna gång bestämde jag mig ganska så direkt för att skippa kvällens middag och istället åka hem till en god vän som nyligen flyttat till Stockholm. Dagarna var förvisso fulla med information och ståhej men jag försökte så gott det gick att koppla av med morgon- och kvällspromenader. Det gick bra faktiskt och så sov jag också riktigt bra på hotellet. Jag låg på ett fängelse, Långholmens hotell för att vara mer precis och jag tror det där lite cellaktiga passar mig. Litet och mysigt.
Igår blev jag påmind om de hela budorden för god sömn d v s ät inget efter kl 19, se inte på tv efter kl 22 i synnerhet inte våldsamma saker, ät inget socker på kvällen, släck ner, bona in dig och för guds skull lägg dig i tid.
Jag lyckades inte med något av ovanstående så förutom att somna sent så sov jag gräsligt dåligt. Hade nog knappt någon djupsömn och drömde hela natten igenom. Ibland skulle jag vilja somna som en knockad och inte drömma ett skit. Va gött det skulle vara!
Nåja. måndag att gripa sig an.
Tre dagars vecka. Nu kör vi med säkerhetsbälte, handen på signalhornet och med inställda sidospeglar. Backspegel skiter vi i, se aldrig bakåt bara framåt!
Denna gång bestämde jag mig ganska så direkt för att skippa kvällens middag och istället åka hem till en god vän som nyligen flyttat till Stockholm. Dagarna var förvisso fulla med information och ståhej men jag försökte så gott det gick att koppla av med morgon- och kvällspromenader. Det gick bra faktiskt och så sov jag också riktigt bra på hotellet. Jag låg på ett fängelse, Långholmens hotell för att vara mer precis och jag tror det där lite cellaktiga passar mig. Litet och mysigt.
Igår blev jag påmind om de hela budorden för god sömn d v s ät inget efter kl 19, se inte på tv efter kl 22 i synnerhet inte våldsamma saker, ät inget socker på kvällen, släck ner, bona in dig och för guds skull lägg dig i tid.
Jag lyckades inte med något av ovanstående så förutom att somna sent så sov jag gräsligt dåligt. Hade nog knappt någon djupsömn och drömde hela natten igenom. Ibland skulle jag vilja somna som en knockad och inte drömma ett skit. Va gött det skulle vara!
Nåja. måndag att gripa sig an.
Tre dagars vecka. Nu kör vi med säkerhetsbälte, handen på signalhornet och med inställda sidospeglar. Backspegel skiter vi i, se aldrig bakåt bara framåt!
söndag 17 mars 2013
En skön helg
Helgen har varit riktigt skön med återhämtning som fokus. Jag fick ju som sagt en rejäl huvudvärk i fredags och den har nu äntligen börjat släppa. Det krävdes en morgonjogg i vår närliggande park för att bli av med det värsta. Träning hjälper verkligen mig att må bättre. Det är bara när jag får migrän jag ska låta bli och träna. Den som har migrän vet att träna medan man håller på och får ett anfall inte är det smartaste man kan göra.
Dagen har tillbringats hos svärmor vid havet. Där finns det inte mycket annat att göra än njuta av utsikten, lugnet och gosa med hund. Mumma för själen. Nu på kvällskvisten försöker jag förbereda veckan så gott det går. Jag fixar matlådor, packar träningsväskan och förbereder mig i det stilla mentalt.
Insikten börjar krypa inpå mig nu. Jag trivs inte med mina arbetsuppgifter. Jag trivs inte alls. Men jag känner mig otacksam. De flesta inom mitt yrke har inget jobb. Det är inte bara svårt det är bensvårt! Förutom att ha en fast anställning så har jag underbara arbetskamrater och en bra lön. Jag är en respekterad medarbete och har anseende inom vissa områden på nationellt plan. Men till saken hör att jag måste handskas med människor och det suger jag på. Jag tycker ju inte om fölk ju! Jag blir så ofantligt rosenrasande varje gång en gubbe ringer och berättar hur det är. Bara för att jag jobbar på en myndighet så tror gemene man att det är okej att vräka ur sig vilken skit som helst i örat på en. Men problemet är inte dom det är jag! Jag måste lära mig att hantera dessa situationer.
usch nu blev jag gnällig jag vet. Andas bruden andas. De vet ju inte bättre. Eller som en arbetskamrat sa "Skit samma det är vi som bestämmer i allafall!" Ha klockrent. Missuppfatta mig inte nu. Vi bestämmer till människor fördel när vi kan och får. Det tråkigaste i jobbet är faktiskt när jag måste säga nej, och då gör man en människa besviken. Nu skiter vi i jobbet och pratar om något mer intressant.
Idag började jag en omvälvande process med min kropp. 20 års hormoner ska ut ur denna kropp. Sen jag var 13 har jag ätit p-piller. Inte för att jag k-llade runt som 13 åring utan för att jag helt enkelt blödde som en stucken gris. Under åren har jag testat mig genom ett otal antal sorter och fått lika många biverkningar därav.
Är jag inte svullen så ömmar tuttarna och är det inte det så har jag finnar i hela nunan. Kronan på verket har varit ett labilt humör som aldrig lägger sig. Vissa dagar känner jag inte igen mig själv. Den senaste sorten lovordades när den kom för ca 7 år sedan. Nya generationens p-piller. Skitsnack. Det är en av de värsta sorterna du som tjej kan knapra, Yasmin heter den och ät den inte. Varför har jag fortsatt? Jo för så fort jag slutar får jag väldigt mycket akne. Jaha tänker ni och?
Jo föreställ er att ha så mycket bölder i ansiktet att ni inte kan le utan att det smärtar. Det känns som om alla bara tittar på de där stora klumparna i ansiktet som varar och vätskar sig. De som sitter på ryggen och skuldrorna blöder igenom era tröjor och förstör dem.
Jag har under många år mått otroligt dåligt p g a min akne. Det har inte gjorts tillräckligt från sjukvården och fortfarande behandlas de som har akne slapphändigt. Det betraktas som ett kosmetiskt problem fast de flesta av oss som får så kraftiga reaktioner faktiskt har infektioner i hela ansiktet. Sen frågar ingen hur vi mår på insidan.....
I januari gick jag till en av stans bättre (och dyrare) hudläkare. Han gav mig några nyare krämer, en som hämmar infektionen och en som slipar ner min hud (sticker bra vill jag lova!). Jag vill verkligen sluta med p-pillerna nu men har tidigare inte vågat p g a aknen men har nu insett att dessa piller inte får mig att må särskilt bra. Ingen större skillnad alltså.
Så idag tog jag sista pillret. Kommer återrapportera hur det känns. Jag har läst att det tar upp till 6 mån att få bort hormonerna ur kroppen så de inte längre är mätbara. Sen vill vi nog gärna ha barn någon gång i framtiden. Ju längre man äter p-piller desto längre tid kan det ta att bli gravid. Men vissa blir det direkt men det ska inte vi bli. Jag vill vänta lite till. Framför allt vill jag laka ur all denna skit ur kroppen först.
Studier visar nu också att alla dessa hormoner går rakt ut i vattendragen och påverkar våra akvatiska djur. Jepp, fiskar fulla med östrogen och det påverkar i sin tur deras fertilitet. Nej p-piller är inte bra, i alla fall inte för mig.
Nu natt.
sov gott
Dagen har tillbringats hos svärmor vid havet. Där finns det inte mycket annat att göra än njuta av utsikten, lugnet och gosa med hund. Mumma för själen. Nu på kvällskvisten försöker jag förbereda veckan så gott det går. Jag fixar matlådor, packar träningsväskan och förbereder mig i det stilla mentalt.
Insikten börjar krypa inpå mig nu. Jag trivs inte med mina arbetsuppgifter. Jag trivs inte alls. Men jag känner mig otacksam. De flesta inom mitt yrke har inget jobb. Det är inte bara svårt det är bensvårt! Förutom att ha en fast anställning så har jag underbara arbetskamrater och en bra lön. Jag är en respekterad medarbete och har anseende inom vissa områden på nationellt plan. Men till saken hör att jag måste handskas med människor och det suger jag på. Jag tycker ju inte om fölk ju! Jag blir så ofantligt rosenrasande varje gång en gubbe ringer och berättar hur det är. Bara för att jag jobbar på en myndighet så tror gemene man att det är okej att vräka ur sig vilken skit som helst i örat på en. Men problemet är inte dom det är jag! Jag måste lära mig att hantera dessa situationer.
usch nu blev jag gnällig jag vet. Andas bruden andas. De vet ju inte bättre. Eller som en arbetskamrat sa "Skit samma det är vi som bestämmer i allafall!" Ha klockrent. Missuppfatta mig inte nu. Vi bestämmer till människor fördel när vi kan och får. Det tråkigaste i jobbet är faktiskt när jag måste säga nej, och då gör man en människa besviken. Nu skiter vi i jobbet och pratar om något mer intressant.
Idag började jag en omvälvande process med min kropp. 20 års hormoner ska ut ur denna kropp. Sen jag var 13 har jag ätit p-piller. Inte för att jag k-llade runt som 13 åring utan för att jag helt enkelt blödde som en stucken gris. Under åren har jag testat mig genom ett otal antal sorter och fått lika många biverkningar därav.
Är jag inte svullen så ömmar tuttarna och är det inte det så har jag finnar i hela nunan. Kronan på verket har varit ett labilt humör som aldrig lägger sig. Vissa dagar känner jag inte igen mig själv. Den senaste sorten lovordades när den kom för ca 7 år sedan. Nya generationens p-piller. Skitsnack. Det är en av de värsta sorterna du som tjej kan knapra, Yasmin heter den och ät den inte. Varför har jag fortsatt? Jo för så fort jag slutar får jag väldigt mycket akne. Jaha tänker ni och?
Jo föreställ er att ha så mycket bölder i ansiktet att ni inte kan le utan att det smärtar. Det känns som om alla bara tittar på de där stora klumparna i ansiktet som varar och vätskar sig. De som sitter på ryggen och skuldrorna blöder igenom era tröjor och förstör dem.
Jag har under många år mått otroligt dåligt p g a min akne. Det har inte gjorts tillräckligt från sjukvården och fortfarande behandlas de som har akne slapphändigt. Det betraktas som ett kosmetiskt problem fast de flesta av oss som får så kraftiga reaktioner faktiskt har infektioner i hela ansiktet. Sen frågar ingen hur vi mår på insidan.....
I januari gick jag till en av stans bättre (och dyrare) hudläkare. Han gav mig några nyare krämer, en som hämmar infektionen och en som slipar ner min hud (sticker bra vill jag lova!). Jag vill verkligen sluta med p-pillerna nu men har tidigare inte vågat p g a aknen men har nu insett att dessa piller inte får mig att må särskilt bra. Ingen större skillnad alltså.
Så idag tog jag sista pillret. Kommer återrapportera hur det känns. Jag har läst att det tar upp till 6 mån att få bort hormonerna ur kroppen så de inte längre är mätbara. Sen vill vi nog gärna ha barn någon gång i framtiden. Ju längre man äter p-piller desto längre tid kan det ta att bli gravid. Men vissa blir det direkt men det ska inte vi bli. Jag vill vänta lite till. Framför allt vill jag laka ur all denna skit ur kroppen först.
Studier visar nu också att alla dessa hormoner går rakt ut i vattendragen och påverkar våra akvatiska djur. Jepp, fiskar fulla med östrogen och det påverkar i sin tur deras fertilitet. Nej p-piller är inte bra, i alla fall inte för mig.
Nu natt.
sov gott
lördag 16 mars 2013
Starka lukter och ljud
Igår när jag kom till kontoret låg det ett moln av os i korridorerna efter gatuarbetena utanför byggnaden. För att lösa problemet med tjälen i marken så eldar de direkt på asfalten och ni kan ju själva föreställa er hur det luktar! Detta gjordes dessutom rakt utanför vårt ventilationsuttag så stanken på kontoret var kort därefter ett faktum. Ganska snart började jag få huvudvärk och började känna mig förkyld. Efter ett timme gav jag upp och flydde till ett närliggande fik. Arbetstakten steg och orken likaså. Jag återvände vid lunch och då hade de löst problemet genom att stänga av ventilationen. Så det var lagom kul att ha ett möte i en mindre möteslokal på eftermiddagen. Fick ha fönstret på vid gavel för att få in syre men det gick.
Jag har ganska ont av starka lukter och blir lätt illamående. Det gäller allt från starka kroppsodörer och parfymer. Parfymshoper undviker jag helst och jag vet desssutom vilka parfymer jag gillar. Beställer från nätet och då blir det dessutom betydligt billigare! :)
Just nu sitter jag och laddar upp ett antal års bilder till en fotobok jag ska ge till mitt hjärta om två veckor. Då firar nämligen vi fem år! Det ska firas tillsammans med våra familjer. J fyller dessutom 40 år dagarna innan så det bli firande i dagarna tre!
Trevlig lördag
Ute skiner solen ut med er! :)
Jag har ganska ont av starka lukter och blir lätt illamående. Det gäller allt från starka kroppsodörer och parfymer. Parfymshoper undviker jag helst och jag vet desssutom vilka parfymer jag gillar. Beställer från nätet och då blir det dessutom betydligt billigare! :)
Just nu sitter jag och laddar upp ett antal års bilder till en fotobok jag ska ge till mitt hjärta om två veckor. Då firar nämligen vi fem år! Det ska firas tillsammans med våra familjer. J fyller dessutom 40 år dagarna innan så det bli firande i dagarna tre!
Trevlig lördag
Ute skiner solen ut med er! :)
torsdag 14 mars 2013
Imse vimse....
Jag och en kollega har en liten battle, kontorsskämt på hög och låg nivå.
Denpågår dagligen och har ursprung i fobi mot spindlar och äckel mot uppstoppade djur. Mitt problem hör till det förstnämnda. Jag har hysterisk spindelfobi vilket är lite komiskt eftersom jag är biolog men det är bara två ben för mycket!
När jag kom till kontoret i morse hade han klistrat upp en såååå äcklig bild i min gaderob. Blä. Ryckte snabbt ner den, beskar och klistrade upp den i hans bokhylla där den för övrigt smälte in mycket väl. På lunchen blev det en sväng till Butterick för inköp av skämtspindel som sedan skyndsamt trycktes ner i hans känga.
Moaahahhaahha...
nej nu fokus....jobbe jobbe jobbe
CU
Denpågår dagligen och har ursprung i fobi mot spindlar och äckel mot uppstoppade djur. Mitt problem hör till det förstnämnda. Jag har hysterisk spindelfobi vilket är lite komiskt eftersom jag är biolog men det är bara två ben för mycket!
När jag kom till kontoret i morse hade han klistrat upp en såååå äcklig bild i min gaderob. Blä. Ryckte snabbt ner den, beskar och klistrade upp den i hans bokhylla där den för övrigt smälte in mycket väl. På lunchen blev det en sväng till Butterick för inköp av skämtspindel som sedan skyndsamt trycktes ner i hans känga.
Moaahahhaahha...
nej nu fokus....jobbe jobbe jobbe
CU
tisdag 12 mars 2013
Solen skiner....
Äntligen snart vår. Solen skiner och det är så jävlans kallt ute att inte är på tal om att packa undan vinterkläderna än (tänkte skriva något betydligt snuskigare där men cencurerade mig i sista stund). Hehe
Det händer egentligen inte så mycket i livet. Helgen tillbringades med min kära familj. Pappa har blivit opererad och jag förträngde hela operationen som ägde rum i torsdags. Fredag kväll ringer mamma och undrar va fan jag håller på med. Dåliga samvetet dövades med en spontan och oanmäld utflykt. Måste bli fler sådana! Nu planerar jag mina helger annorlunda än tidigare. Jag planerar för batteriladdning.
Varje helg förr kände jag mig som ett utsketet päron (som vi brukar säga därifrån jag kommer) och måndagen signalerade sin ankomst med kraftig söndagsångest. Men nu är det andra bullar. Helst vill jag göra så lite som möjligt. Orkar jag baka gör jag det. orkar jag städa så gör jag det. Vill jag sitta och pilla mig i naveln så gör jag det!
På lördag är det dop. Avskyr dop. Inte nog med att prästen har mage att påstå att barnet ska befria från mörkrets makter, det lilla barnet i fråga har inget att säga till om. Får se om vi går. Det är i allafall vänner vi kan vara helt ärliga mot. Säger vi nej tar de inte illa upp. De vet nämligen att vi aldrig kommer utsätta dom för ett dop! Religionsfrihet, jag vet. Hoppas ingen tar illa upp nu. Jag är inte kristen, inte heller muslim, judinna eller buddist. Jag har ingen tro men är nyfiken. Jag är intresserad av religion och existentiella frågor men söker inte. Jag vet vad jag tror på och jag har nog hinnat "right on spot".
Essence is the shit!
Det händer egentligen inte så mycket i livet. Helgen tillbringades med min kära familj. Pappa har blivit opererad och jag förträngde hela operationen som ägde rum i torsdags. Fredag kväll ringer mamma och undrar va fan jag håller på med. Dåliga samvetet dövades med en spontan och oanmäld utflykt. Måste bli fler sådana! Nu planerar jag mina helger annorlunda än tidigare. Jag planerar för batteriladdning.
Varje helg förr kände jag mig som ett utsketet päron (som vi brukar säga därifrån jag kommer) och måndagen signalerade sin ankomst med kraftig söndagsångest. Men nu är det andra bullar. Helst vill jag göra så lite som möjligt. Orkar jag baka gör jag det. orkar jag städa så gör jag det. Vill jag sitta och pilla mig i naveln så gör jag det!
På lördag är det dop. Avskyr dop. Inte nog med att prästen har mage att påstå att barnet ska befria från mörkrets makter, det lilla barnet i fråga har inget att säga till om. Får se om vi går. Det är i allafall vänner vi kan vara helt ärliga mot. Säger vi nej tar de inte illa upp. De vet nämligen att vi aldrig kommer utsätta dom för ett dop! Religionsfrihet, jag vet. Hoppas ingen tar illa upp nu. Jag är inte kristen, inte heller muslim, judinna eller buddist. Jag har ingen tro men är nyfiken. Jag är intresserad av religion och existentiella frågor men söker inte. Jag vet vad jag tror på och jag har nog hinnat "right on spot".
Essence is the shit!
onsdag 6 mars 2013
Distraherad
Jepp, ganska så ordentligt också.
Kan inte få ordning på tankarna men nyss lyckades jag skicka iväg ett mail som var någorlunda välformulerat. Jag lyckades undvika svordommar och det är alltid något. Annars är det lätt hänt att de smyger sig in särskilt när mailet är till en chef som har för vana att köra över allt och alla hon möter på. Blääk men förhoppningsvis är hon snart ett minne blott. Tålamodet tryter hos de flesta av oss och hon är inte högsta hönset.
Men det är störigt.Hon är störig! Det är störigt att jag bara inte kopplar bort henne!
Men snart ska jag göra det. Jag ska gå och träna och som jag längtar. Jag har till och med beställt extra snygga träningskläder till mig själv idag. Hade inte råd men ville ha lite nytt till vårgarderoben och många av mina äldre träningskläder börjar lukta perka fast de tvättas jämt.
och så längtar jag hem till Tolstojs Anna karenina. Fantastiska fantastiska bok!
CU
Kan inte få ordning på tankarna men nyss lyckades jag skicka iväg ett mail som var någorlunda välformulerat. Jag lyckades undvika svordommar och det är alltid något. Annars är det lätt hänt att de smyger sig in särskilt när mailet är till en chef som har för vana att köra över allt och alla hon möter på. Blääk men förhoppningsvis är hon snart ett minne blott. Tålamodet tryter hos de flesta av oss och hon är inte högsta hönset.
Men det är störigt.Hon är störig! Det är störigt att jag bara inte kopplar bort henne!
Men snart ska jag göra det. Jag ska gå och träna och som jag längtar. Jag har till och med beställt extra snygga träningskläder till mig själv idag. Hade inte råd men ville ha lite nytt till vårgarderoben och många av mina äldre träningskläder börjar lukta perka fast de tvättas jämt.
och så längtar jag hem till Tolstojs Anna karenina. Fantastiska fantastiska bok!
CU
tisdag 5 mars 2013
Jag pratar gärna inte om mig själv även om de flesta tror jag gör det....
Jag är expert på att låta andra tro att jag är öppen och pratar om mig själv. Eller jag gör ju det, pratar om mig själv men det är mycket jag också inte väljer att prata om helt enkelt för att jag inte vill. Alltså inte nödvändigtvis för att jag känner att jag bör. Jag gör väl som jag vill...
Så jag berättar inte om denna blogg, inte en chans. Något vill jag ha för mig själv. Det är inte viktigt att ni att ni som läser detta känner mig och det är inte heller viktigt att de som känner mig vet att jag skriver på denna blogg. Jag skriver för att jag vet att de som läser detta har liknande erfarenheter och som jag skrev tidigare så behövs det skrivas mer om det. Fler behöver få veta att de är fullständigt normala. Det är omvärlden som är helt crazy! :)
Men i helgen så var vi på middag hos några av våra allra närmaste vänner. Vi började prata om HSP, kommer inte exakt ihåg hur men så blev det i allafall och då berättade jag att jag är högsensitiv men det behöver inte för den sakens skull innebära något negativt. Jag måste bara vila mig mer än andra och så fick jag också berätta varför jag inte kom den där lördagen när alla ungar (läs två) var där. De förstod utmärkt och varför skulle de inte göra det. Den som inte begriper detta begriper inte mycket alls och en sån person ska man definitivt inte lyssna på heller.
Så hur många känner mig egentligen? Något säger mig att jag skulle bli förvånad över hur korrekt vissa personer i min omgivning ringar in mina karaktärsdrag eller förklarar mitt beteende. Saken är den....jag frågar ju aldrig och då vet jag inte heller. Jag analyserar många av mina arbetskamrater, vad de säger och vad de gör. Ha, det är sån jag är men det finns ett antal till där ute som har detta som hobby och de tänker "mig lurar du inte".
Tji får jag. Jag är nog ganska öppen ändå....
Så jag berättar inte om denna blogg, inte en chans. Något vill jag ha för mig själv. Det är inte viktigt att ni att ni som läser detta känner mig och det är inte heller viktigt att de som känner mig vet att jag skriver på denna blogg. Jag skriver för att jag vet att de som läser detta har liknande erfarenheter och som jag skrev tidigare så behövs det skrivas mer om det. Fler behöver få veta att de är fullständigt normala. Det är omvärlden som är helt crazy! :)
Men i helgen så var vi på middag hos några av våra allra närmaste vänner. Vi började prata om HSP, kommer inte exakt ihåg hur men så blev det i allafall och då berättade jag att jag är högsensitiv men det behöver inte för den sakens skull innebära något negativt. Jag måste bara vila mig mer än andra och så fick jag också berätta varför jag inte kom den där lördagen när alla ungar (läs två) var där. De förstod utmärkt och varför skulle de inte göra det. Den som inte begriper detta begriper inte mycket alls och en sån person ska man definitivt inte lyssna på heller.
Så hur många känner mig egentligen? Något säger mig att jag skulle bli förvånad över hur korrekt vissa personer i min omgivning ringar in mina karaktärsdrag eller förklarar mitt beteende. Saken är den....jag frågar ju aldrig och då vet jag inte heller. Jag analyserar många av mina arbetskamrater, vad de säger och vad de gör. Ha, det är sån jag är men det finns ett antal till där ute som har detta som hobby och de tänker "mig lurar du inte".
Tji får jag. Jag är nog ganska öppen ändå....
söndag 24 februari 2013
Obeskirvligt trött!
Ja det är så jag känner mig efter 24 timmar med min familj. Flera av dom har ADHD eller någon annan form av bokstavskombination så ljudnivån är minst sagt hög. Så nu är jag skittrött. Jag orkar en stund men inte länge. Ett annat skäl till varför jag är så darn fatigue är det faktum att jag lyckades boka in en tvättid kl 7 en söndagmorgon. Grattis! Men vad som är mer irriterande än att gå upp en söndag kl 7 är en måndag med ett par obekväma trosor som skaver i röva. Helt fel sätt att börja en vecka om du frågar mig.
Kan ju faktiskt också rensa bort de fula och skaviga trosorna. Något annat jag måste göra idag är att träna och öva på felan. Det sistnämnda känner jag inte alls för nu. Jag känner inte heller för en lektion imorgon eller att betala 350 kr för den. Kanske ställer in. Så slipper jag spela en dag då grannen tydligen har vaknat på fel sida. För en stund sedan försökte han banka sig ner genom golvet. Det är ju ett seriöst fel på den där jäveln ovanför.
Hej hopp vilket positivt inlägg! :) Tredje vändan i tvättstugan nu.
Trevlig söndag!
Kan ju faktiskt också rensa bort de fula och skaviga trosorna. Något annat jag måste göra idag är att träna och öva på felan. Det sistnämnda känner jag inte alls för nu. Jag känner inte heller för en lektion imorgon eller att betala 350 kr för den. Kanske ställer in. Så slipper jag spela en dag då grannen tydligen har vaknat på fel sida. För en stund sedan försökte han banka sig ner genom golvet. Det är ju ett seriöst fel på den där jäveln ovanför.
Hej hopp vilket positivt inlägg! :) Tredje vändan i tvättstugan nu.
Trevlig söndag!
onsdag 20 februari 2013
HSP i film
Idag har jag varit hemma sjuk. Jag brukar normalt sett bli vansinnigt uttråkad av att vara hemma en vardag och idag var väl inget undantag. I eftermiddags bestämde jag mig för att se filmen "Simon och ekarna". Jag har läst boken flera gånger men aldrig reflekterat över Simons karaktärsdrag i detalj, de har på något sätt känts självklara och okomplicerade (för mig).
En slående scen i filmen är när Simon får följa med på en klassisk konsert. Han hänförs totalt av den vackra klassiska musiken och förnimmer en sjö av känslor i tonerna. Jag upplever precis samma sak när jag lyssnar på musik och framför allt klassisk musik. En bit in i filmen står det klart att Simon är en person med starka sensitiva sidor. Rolltolkningen har ju en annan sak.
En rolig historia, kopplat till denna film är att jag för ca tre år sedan fick ett samtal till mitt arbete där ett produktionsteam frågade efter vackra miljöer att filma i. Produktionsassistenten berättade att det rörde sig om en filmatisering av Simon och ekarna. Jag blev eld och lågor, min favoritbok! Nu råkar Harry Martinssons Vägen ut vara min favoritbok just nu men även det är en annan historia. Vi tar den imorgon ok?
Detta får mig osökt att gå in på ämnet fantasivärldar. Har ni någon sådan? Har vi som är sensitiva lättare för att leva oss in i fantasins värld och skapa heliga platser dit bara vi själva har tillgång?
Jag har sådana platser, dit bara jag går. En plats är särskilt betydelsefull. Det är dit jag går när jag ska sova. Det är mitt innersta och när jag väl når dit sover jag som ett litet tryggt barn.
Sov gott inatt!
En slående scen i filmen är när Simon får följa med på en klassisk konsert. Han hänförs totalt av den vackra klassiska musiken och förnimmer en sjö av känslor i tonerna. Jag upplever precis samma sak när jag lyssnar på musik och framför allt klassisk musik. En bit in i filmen står det klart att Simon är en person med starka sensitiva sidor. Rolltolkningen har ju en annan sak.
En rolig historia, kopplat till denna film är att jag för ca tre år sedan fick ett samtal till mitt arbete där ett produktionsteam frågade efter vackra miljöer att filma i. Produktionsassistenten berättade att det rörde sig om en filmatisering av Simon och ekarna. Jag blev eld och lågor, min favoritbok! Nu råkar Harry Martinssons Vägen ut vara min favoritbok just nu men även det är en annan historia. Vi tar den imorgon ok?
Detta får mig osökt att gå in på ämnet fantasivärldar. Har ni någon sådan? Har vi som är sensitiva lättare för att leva oss in i fantasins värld och skapa heliga platser dit bara vi själva har tillgång?
Jag har sådana platser, dit bara jag går. En plats är särskilt betydelsefull. Det är dit jag går när jag ska sova. Det är mitt innersta och när jag väl når dit sover jag som ett litet tryggt barn.
Sov gott inatt!
fredag 15 februari 2013
känner mig ovanligt oHSP just nu....
Vissa dagar är känslighet mer påtagligt än andra och så är det var för och av levande tingest på vår jord, lika självklart som amen i kyrkan.
Men jag lider att lite bloggtorka kanske man kan kalla det, för jag känner mig inte så känslig för närvarande eller så tänker jag inte så ofta på det längre. När jag började läsa på om draget så är det precis som så mycket annat nyupptäckt, det tar upp mycket av ens tankar. Man blir perceptiv för vissa saker, t ex andra människors beteenden och sina egna känslor och funderingar. Allt detta sätt i relation till vad man precis börjat intressera sig för. Intresset som såväl uppmärksamheten kring dessa ämnen avtar med tiden. Så även här antar jag. =)
Jag funderar på om man ens behöver ha ett namn för det, lyfta upp HSP och ge det så stor uppmärksamhet. En sekunds eftertanke senare inser jag, jo det behövs. Vi lever i en relativt hård och okänslig värld. Vi är flockdjur och avvikande beteende ifrågasätts och pekas ut (notera att en 20 % avvikelse räcker).
Många går och funderar på om det är något fel på dom, om de lider av koncentrationsproblem och en del av er har kanske till och med blivit felaktigt diagnostiserade med ADHD och diverse andra beteendestörningar?
För mig var det befriande att läsa min första artikel om draget. Bitar föll på plats och äntligen kände jag mig normal men annorlunda på ett mycket bra sätt.
Tack vare Elaine A Arons bok så har jag fått en positiv ingång till HSP istället för "känslighet är dåligt" "du är sårbar" "du orkar inte lika mycket som andra" "du är asocial" e t c.
Tro fan att jag inte orkar lika mycket som andra när jag konstant har 7 tankeprocesser på gång i skallen samtidigt som jag sitter och skriver detta inlägg och lyssnar på samtalet som pågår i korridoren bakom mig (tar en kort rast nu). Jepp glömde nämna att jag samtidigt chattar med en arbetskamrat! Jag gör detta för jag kan det. Självklart kan jag kanalisera min uppmärksamhet till en sak men det tar faktiskt lite energi. Så jag låter min lilla hjärna vara som den är och vilar när jag behöver. :)
oj då....jag kanske inte var så oHSP ändå?
Trevlig fredag snart är det helg!
Men jag lider att lite bloggtorka kanske man kan kalla det, för jag känner mig inte så känslig för närvarande eller så tänker jag inte så ofta på det längre. När jag började läsa på om draget så är det precis som så mycket annat nyupptäckt, det tar upp mycket av ens tankar. Man blir perceptiv för vissa saker, t ex andra människors beteenden och sina egna känslor och funderingar. Allt detta sätt i relation till vad man precis börjat intressera sig för. Intresset som såväl uppmärksamheten kring dessa ämnen avtar med tiden. Så även här antar jag. =)
Jag funderar på om man ens behöver ha ett namn för det, lyfta upp HSP och ge det så stor uppmärksamhet. En sekunds eftertanke senare inser jag, jo det behövs. Vi lever i en relativt hård och okänslig värld. Vi är flockdjur och avvikande beteende ifrågasätts och pekas ut (notera att en 20 % avvikelse räcker).
Många går och funderar på om det är något fel på dom, om de lider av koncentrationsproblem och en del av er har kanske till och med blivit felaktigt diagnostiserade med ADHD och diverse andra beteendestörningar?
För mig var det befriande att läsa min första artikel om draget. Bitar föll på plats och äntligen kände jag mig normal men annorlunda på ett mycket bra sätt.
Tack vare Elaine A Arons bok så har jag fått en positiv ingång till HSP istället för "känslighet är dåligt" "du är sårbar" "du orkar inte lika mycket som andra" "du är asocial" e t c.
Tro fan att jag inte orkar lika mycket som andra när jag konstant har 7 tankeprocesser på gång i skallen samtidigt som jag sitter och skriver detta inlägg och lyssnar på samtalet som pågår i korridoren bakom mig (tar en kort rast nu). Jepp glömde nämna att jag samtidigt chattar med en arbetskamrat! Jag gör detta för jag kan det. Självklart kan jag kanalisera min uppmärksamhet till en sak men det tar faktiskt lite energi. Så jag låter min lilla hjärna vara som den är och vilar när jag behöver. :)
oj då....jag kanske inte var så oHSP ändå?
Trevlig fredag snart är det helg!
tisdag 12 februari 2013
Upp och ner, ner och upp!
Så som livet är....
måste erkänna att jag har en lite låg vecka. Det är allmänt tråkigt men jag är också mycket trött. Just nu kan jag inte sätta fingret på varför men vintern tar väl ut sin rätt. Det är mycket mys under täcket som gäller nu. Igår kom min efterlängtade pysseltidning så det blev en stunds kreativt läsande så att säga.
Annars är det fokus på musiken nu. Idag har jag gått upp extra tidigt för att hinna hem och öva innan jag ska vara på gymmet. Puh, tajt schema men men jag älskar ju att spela. Tiden bara försvinner och jag bara är. Eller inte igår när jag av ren ilska tillslut stampade i golvet och skrek. Folkmusik kan vara enerverande tro mig...och så jävla svårt. Av riva av ett klassiskt stycke är easy piecy i jämförelse!
Idag är det semledagen! Månne om någon själ kommer förbarma sig över mig och ge mig en semla?
Jag tror mina spänningar börjar släppa, jag sitter inte och biter ihop käkarna lika ofta längre och jag har bara lite ont i axlarna ;)
Andas bruden andas!
måste erkänna att jag har en lite låg vecka. Det är allmänt tråkigt men jag är också mycket trött. Just nu kan jag inte sätta fingret på varför men vintern tar väl ut sin rätt. Det är mycket mys under täcket som gäller nu. Igår kom min efterlängtade pysseltidning så det blev en stunds kreativt läsande så att säga.
Annars är det fokus på musiken nu. Idag har jag gått upp extra tidigt för att hinna hem och öva innan jag ska vara på gymmet. Puh, tajt schema men men jag älskar ju att spela. Tiden bara försvinner och jag bara är. Eller inte igår när jag av ren ilska tillslut stampade i golvet och skrek. Folkmusik kan vara enerverande tro mig...och så jävla svårt. Av riva av ett klassiskt stycke är easy piecy i jämförelse!
Idag är det semledagen! Månne om någon själ kommer förbarma sig över mig och ge mig en semla?
Jag tror mina spänningar börjar släppa, jag sitter inte och biter ihop käkarna lika ofta längre och jag har bara lite ont i axlarna ;)
Andas bruden andas!
måndag 11 februari 2013
Jag orkar inte alltså säger jag nej....
Jag börjar bli bättre på att lyssna på kroppen och min mentala "status". Börjar bli bättre på är inte samma sak som att vara "bra på". Men det tar sig. I lördags vankades det världens godaste kladdkaka hos några vänner. Vi svarade lite sent så de bestämde träff med ytterligare några vänner som har två väldigt livliga barn. I allafall är ett av barnen livligt. Så jag kände bara...nej. Inte en chans. Jag var trött, håglös och på jäkligt dåligt humör. Bara tanken av att bli nypt en gång till av ungen (som jag blev sist varför märker aldrig föräldrarna något?) vad rent avskräckande. Hon är jättegullig men jag orkar bara med henne i lagom doser. Frågan är om jag överhuvudtaget borde skaffa barn men det där tänker jag inte fundera någon djupare över nu...en annan gång!
Så jag sa nej och som det var. Jag orkar inte med två ungar till. :)
Gulliga kompisen skickade med en rejäl bit kaka hem till mig. Synd att det var nötter i, jag kunde känna dess himmelska doft!
Tur att jag stannade hemma, jag var som ett utsketet päron efter en kort runda på stan. Resternade helg innehåll pusslande, läsande och familjekalas. Lagom utvilad till en lugn arbetsvecka. Förväntar mig tyst telefon och mail denna sportlovsvecka.
Tjingeling!
Så jag sa nej och som det var. Jag orkar inte med två ungar till. :)
Gulliga kompisen skickade med en rejäl bit kaka hem till mig. Synd att det var nötter i, jag kunde känna dess himmelska doft!
Tur att jag stannade hemma, jag var som ett utsketet päron efter en kort runda på stan. Resternade helg innehåll pusslande, läsande och familjekalas. Lagom utvilad till en lugn arbetsvecka. Förväntar mig tyst telefon och mail denna sportlovsvecka.
Tjingeling!
fredag 8 februari 2013
Fredag!
Trots arla morgonstund är det en rolig dag att gå upp till. Just nu sitter jag på tåget på väg till ett av våra kontor för att träffa några trevliga kollegor. lDet vankas semlor och ikväll blir det middag på lokal med några vänner.
I helgen ska jag koppla av och ta långa promenader.Målandet gick faktiskt bra trots att jag började jobba vid halv tio på kvällen. Det blev en abstrakt tavla som inte liknar något vilket är lite ovanligt för mig.
Jag blev nöjd i allafall, det är viktigast.
Nästa Alingsås, Alingsås!
I helgen ska jag koppla av och ta långa promenader.Målandet gick faktiskt bra trots att jag började jobba vid halv tio på kvällen. Det blev en abstrakt tavla som inte liknar något vilket är lite ovanligt för mig.
Jag blev nöjd i allafall, det är viktigast.
Nästa Alingsås, Alingsås!
torsdag 7 februari 2013
Bättre balans idag
Gårdagen slutade nästan i panik. Målandet gick inte bra, jag tappade tålamodet och tillslut även humöret. Men tillslut kom min J hem och kunde med nya ögon hitta enkla lösningar på problemen. Tänk vad lite beskärning av bilder kan göra!
Idag har det varit lite lugnare på jobbet. Jag har jobbat mer fokuserat och faktiskt klarat av två jobbiga samtal som gick över förväntan. Återstår att se om kvällens måleri går bättre. Annars får jag ta något av det jag har. Under åren har det ju blivit ett antal målningar.
Nu träning!
Idag har det varit lite lugnare på jobbet. Jag har jobbat mer fokuserat och faktiskt klarat av två jobbiga samtal som gick över förväntan. Återstår att se om kvällens måleri går bättre. Annars får jag ta något av det jag har. Under åren har det ju blivit ett antal målningar.
Nu träning!
onsdag 6 februari 2013
En lugnare dag
 |
| detta vackra bi hänger på min vägg i mitt arbetsrum |
Denn adag har varit mer harmonisk och lugn än gårdagen. Men det är få dagar som toppar en sån skitdag jag hade igår. Träningen gick bra. Jag öste på och klättrade som en liten apa i armgångsribbsmojen vad den nu heter...ni vet en sån där som stod på varje lekplats förr och man klängde runt som en liten apa i.
Ikväll så har jag "metime". Jag ska vara med i en konstutställning till jobbet och självkritisk som jag är så är inte heller denna utställning ett undantag från hur det brukar vara....
fem i tolv slänger jag undan det jag gjort, förkastar det helt och börjar om. Sist satt jag och målade långt in på natten dagen innan tavlorna skulle upp.
Denna utställning blir lite annorlunda. Jag försöker få med verk som visar lite av mitt andra jag, d v s inte bara mina perfekta (hoho) naturvetenskapliga illustrationer utan den där andra "Tea". Så ikväll blir det mumsig sallad, lite fiolspelande, en semla och full fart bland penslar, papper och färg!
tisdag 5 februari 2013
dagens tuppjuck!
Ringer man och anklagar mig och mina kollegor för lögner och bestickning då får man skylla sig själv!
Känsligt ämne när man jobbar som en liten blå på en av Sveriges största myndigheter. Vi får inte mycket lön för mödan men vi jobbar med våra hjärtan. När man blir biolog så är det för att det är ett kall. Vi blir inte så ofta byrokratiserade och jag är sååååå jääääääkla less på alla avundsjuka människor här i vårt samhälle som grinar som småungar så fort en granne ska bygga ett hus.
Blä! så det var det!
Nu ska jag alldeles snart till gymmet och slita i vikterna tills jag nästan spyr.
Händer inte mycket....eller?
Nej nu händer det inte mycket. Känns som alla bara går och längtar efter våren, mig inkluderad!
Jag tragglar på med jobb. Äntligen harjag fått gå en effektivitetskurs och jag som trodde att jag var så effektiv...Bah!
Nu är jag i allafall mer effektiv! :) Lite struktur underlättar störningsmomenten, för de är ganska så många just nu.
Jag har börjat spela för en annan violinlärare. Första gången igår. Var faktiskt inte alls nervös men det lät förjävligt ändå. Så fort han hade gått lät det helt okej igen. Ja det var då typiskt....men nu ska jag öva ordentligt. Bland annat ska jag öva på att spela inför fölk och bli mer avslappnad. Det är väl bra?....eller kommer jag tänka "Vad tusan skulle detta vara bra för?"?. Återstår att se.
Sen fick jag två tuppjuck förra veckan. Ett när alla mina arbetskamrater promt skulle knö ner sig vid vårt fikabord där vi redan var 8 st (!) alltså tre fyra till kom och vågande inte sätta sig vid ett eget bort. Jävla flockdjur skingra er!
Andra tuppjucket inträffade på min effektivitetskurs där jag (redan upprörd av en plump herres generaliseringar mellan män och kvinnor) helt sonika kommeterade de övriga deltagarnas problem med "tysta kollegor" med "Låt dom vara ifred!!!!!"
Vad tusan är problemet med att en kollega inte väljer att snacka så mycket? Det blir ju inte bättre av att man försöker tvinga personen i fråga att socialisera sig. De tysta trivs oftast mycket utmärkt med att sitta och lyssna på andra och är någon blyg eller så ja då får väl chefen kolla av med dom efter mötet om det är något de vill tillägga. "alla ska med" (läs alla ska vara som vi andra) bla bla bla....sånt blir jag så jäkla trött på.
Återstår att se vad dagens tuppjuck kommer bestå av....jag är lite väl känslig nu för tiden....men så är det bara.
Jag tragglar på med jobb. Äntligen harjag fått gå en effektivitetskurs och jag som trodde att jag var så effektiv...Bah!
Nu är jag i allafall mer effektiv! :) Lite struktur underlättar störningsmomenten, för de är ganska så många just nu.
Jag har börjat spela för en annan violinlärare. Första gången igår. Var faktiskt inte alls nervös men det lät förjävligt ändå. Så fort han hade gått lät det helt okej igen. Ja det var då typiskt....men nu ska jag öva ordentligt. Bland annat ska jag öva på att spela inför fölk och bli mer avslappnad. Det är väl bra?....eller kommer jag tänka "Vad tusan skulle detta vara bra för?"?. Återstår att se.
Sen fick jag två tuppjuck förra veckan. Ett när alla mina arbetskamrater promt skulle knö ner sig vid vårt fikabord där vi redan var 8 st (!) alltså tre fyra till kom och vågande inte sätta sig vid ett eget bort. Jävla flockdjur skingra er!
Andra tuppjucket inträffade på min effektivitetskurs där jag (redan upprörd av en plump herres generaliseringar mellan män och kvinnor) helt sonika kommeterade de övriga deltagarnas problem med "tysta kollegor" med "Låt dom vara ifred!!!!!"
Vad tusan är problemet med att en kollega inte väljer att snacka så mycket? Det blir ju inte bättre av att man försöker tvinga personen i fråga att socialisera sig. De tysta trivs oftast mycket utmärkt med att sitta och lyssna på andra och är någon blyg eller så ja då får väl chefen kolla av med dom efter mötet om det är något de vill tillägga. "alla ska med" (läs alla ska vara som vi andra) bla bla bla....sånt blir jag så jäkla trött på.
Återstår att se vad dagens tuppjuck kommer bestå av....jag är lite väl känslig nu för tiden....men så är det bara.
måndag 21 januari 2013
det pratas mer och mer om det....
Allt oftare så stöter jag på människor som pratar om sesitivitet på jobbet eller på fritiden. Funderar på vad detta kan leda till. Människor i min omgivning blir mer medvetna och förstående men det är ju faktiskt inget handikapp, knappast en begränsning heller. Faktum är att det är nog snarare samhället som är alldeles för hysteriskt för en del av oss, för de flesta faktiskt....
Samhället, eller människor rättare sagt söker sig hela tiden till sina "egna" d v s medmänniskor som är som en själv. Är det anledningen till att jag startade bloggen kanske? :) Eller att ni läser? Resultaten i vårt prestationsinriktade, superstressade hajpade samhälle är att vissa betraktas som udda, passar liksom inte riktigt in. Eller för att säga det frankt, vissa av oss går vår egen väg och skiter i resten av samhällets 80 %....eller?
Jag betraktas nog som en udda fågel. Jag hatar att sitta bland stora grupper. Fölk fattar inte hur jobbigt det är att lyssna på 5 pågående samtal samtidigt! Jag gillar inte att festa (har allmänt svårt för människor i synnerhet gapiga och berusade sådana). Jag gillar inte våldsamma filmer (hallå vem fan gillar våldsfilmer egentligen?), jag hör inte till den tysta "varianten" och tja, går min egen väg så att säga.
Min sambos arbetskamrater gjorde sig vid ett tillfälle lite lätt lustiga över en annan av deras arbetskamrater som alltid undvek after work och större fester, i regel där det blev fler än sex deltagare. De var kanske snarare lite mer undrande över beteendet eftersom han inte gjorde som dom.
Jag tog ett snack med min karl och förklarade varför. Jag har träffat killen i fråga och det är lätt att se att han är sensitiv. Hm men det kommer nog alltid vara så här tyvärr. Människan är ett utpräglat flockdjur. Det var bäst att hålla samman för att öka överlevnaden mot istider och sabeltandade tigrar.
Nu håller vi ihop mot isigt samhällsklimat och tja....vad kan jag hitta för synonym för sabeltandade tigrar utan att bli för politiskt? :)
Men för att knyta ihop säcken. Ökat medvetande hos våra vänner, familjer och kollegor ökar chanserna för oss att socialisera under rimliga former i lagom doser. Vårt beteende är plötsligt inte konstigt eller svårförklarat utan väldigt logiskt. Jag tror inte på "a" eller "b" männsikor. Det finns miljardtals varianter av oss och för en gång skull kan vi inte hoppa alla bokstavskombinationer?
Läste förövrigt en krönika av en kulturdebattör (!) i GP som tjoffade in HSP i samma fack som andra bostavskombinationer....hon kan väl gå och läsa en bok eller göra något annat?
tack gode gud för att det inte finns istider och sabeltandade tigrar, ha då hade jag kanske tvingast sitta och uggla i en grotta med en massa annat fölk! :) eller blivit tigermat.....eller levt som den fantastiska undermänniskan Ayla i grottbjörnens folk som suktar efter Jondalar....nej nu för tusan får jag ge mig½!
Over and out!
Samhället, eller människor rättare sagt söker sig hela tiden till sina "egna" d v s medmänniskor som är som en själv. Är det anledningen till att jag startade bloggen kanske? :) Eller att ni läser? Resultaten i vårt prestationsinriktade, superstressade hajpade samhälle är att vissa betraktas som udda, passar liksom inte riktigt in. Eller för att säga det frankt, vissa av oss går vår egen väg och skiter i resten av samhällets 80 %....eller?
Jag betraktas nog som en udda fågel. Jag hatar att sitta bland stora grupper. Fölk fattar inte hur jobbigt det är att lyssna på 5 pågående samtal samtidigt! Jag gillar inte att festa (har allmänt svårt för människor i synnerhet gapiga och berusade sådana). Jag gillar inte våldsamma filmer (hallå vem fan gillar våldsfilmer egentligen?), jag hör inte till den tysta "varianten" och tja, går min egen väg så att säga.
Min sambos arbetskamrater gjorde sig vid ett tillfälle lite lätt lustiga över en annan av deras arbetskamrater som alltid undvek after work och större fester, i regel där det blev fler än sex deltagare. De var kanske snarare lite mer undrande över beteendet eftersom han inte gjorde som dom.
Jag tog ett snack med min karl och förklarade varför. Jag har träffat killen i fråga och det är lätt att se att han är sensitiv. Hm men det kommer nog alltid vara så här tyvärr. Människan är ett utpräglat flockdjur. Det var bäst att hålla samman för att öka överlevnaden mot istider och sabeltandade tigrar.
Nu håller vi ihop mot isigt samhällsklimat och tja....vad kan jag hitta för synonym för sabeltandade tigrar utan att bli för politiskt? :)
Men för att knyta ihop säcken. Ökat medvetande hos våra vänner, familjer och kollegor ökar chanserna för oss att socialisera under rimliga former i lagom doser. Vårt beteende är plötsligt inte konstigt eller svårförklarat utan väldigt logiskt. Jag tror inte på "a" eller "b" männsikor. Det finns miljardtals varianter av oss och för en gång skull kan vi inte hoppa alla bokstavskombinationer?
Läste förövrigt en krönika av en kulturdebattör (!) i GP som tjoffade in HSP i samma fack som andra bostavskombinationer....hon kan väl gå och läsa en bok eller göra något annat?
tack gode gud för att det inte finns istider och sabeltandade tigrar, ha då hade jag kanske tvingast sitta och uggla i en grotta med en massa annat fölk! :) eller blivit tigermat.....eller levt som den fantastiska undermänniskan Ayla i grottbjörnens folk som suktar efter Jondalar....nej nu för tusan får jag ge mig½!
Over and out!
onsdag 16 januari 2013
Har jag ett ansvar?
Ett vanligt drag hos sensitiva eller klarseende som jag också lärt mig att det kan heta är att vi har en välutvecklad förmåga att snappa upp små sublima signaler och tecken, lägga ihop dessa (snabbt som attan) och därefter, med vår magkänsla, eller inution som det också kallas kan vi dra slutsatser om våra medmänniskors hälsa.
Jag är inget undantag och tro mig vissa dagar skulle jag vilja slippa känna av hur andra mår. Ibland blir det så påträngande, deras känslor blir mina, lider dom lider jag. Men jag måste komma ihåg att skrattar dom ja då skrattar resten så även positiva känslor smittar lätt! ;)
Men åter till frågan, eftersom jag lättare känner av hur andra i min omgivning mår har jag då ett större ansvar att agera eftersom jag ser varningstecken mycket tidigare än andra?
Det är nog en fråga man får ta ställning till själv men igår hände en sak som gjorde att jag blev tvungen att ta ställning och också förklara för en mindre klarseende människa om mina egenskaper eller låt oss för en gångs skull, i detta fall, kalla dom gåvor!
En man på jobbet mår inte bra. Förutom att han slarar med sina arbetsuppgifter och fullständigt driver mig till vansinne med sitt slarv (för fel får man inte göra eller?? hallo tjejen relaaaaax) så har jag ett antal gånger märkt att han luktar sprit eller rättare sagt luktar som man brukar göra efter en rejält tung runda på krogen. Med tanke på att han gör detta på vardagar och dessutom har varit extra disträ och betett sig annorlunda den senaste tiden förstod jag att det står inte rätt till. Till detta tillkommer att man på kroppsspråket ser att livet inte är så kul som det borde vara.
Kort och gott, något irriterad (eftersom detta faktiskt påverkar mitt jobb då jag måste rätta till felen stup i kvarten) gick jag till hans chef och sa som det var. Saker och ting står inte rätt till här. Chefen, den mindre klarseende, hade inte märkt något över huvudtaget men köpte rakt av att det är så att vissa märker och upptäcker lätt hur andra mår och andra inte (skulle tro att hans fru eller någon annan i hans omgivning tidigare gjort honom medveten om detta). Vi hade ett bra samtal och kom fram till att det inte är mycket man kan göra så länge tecken från personen i fråga blir tydligare eller att denne rent av dyker upp berusad på jobbet vilket jag vill förtydliga inte har hänt (än).
Så så är det.
Nu, arbete!
Jag är inget undantag och tro mig vissa dagar skulle jag vilja slippa känna av hur andra mår. Ibland blir det så påträngande, deras känslor blir mina, lider dom lider jag. Men jag måste komma ihåg att skrattar dom ja då skrattar resten så även positiva känslor smittar lätt! ;)
Men åter till frågan, eftersom jag lättare känner av hur andra i min omgivning mår har jag då ett större ansvar att agera eftersom jag ser varningstecken mycket tidigare än andra?
Det är nog en fråga man får ta ställning till själv men igår hände en sak som gjorde att jag blev tvungen att ta ställning och också förklara för en mindre klarseende människa om mina egenskaper eller låt oss för en gångs skull, i detta fall, kalla dom gåvor!
En man på jobbet mår inte bra. Förutom att han slarar med sina arbetsuppgifter och fullständigt driver mig till vansinne med sitt slarv (för fel får man inte göra eller?? hallo tjejen relaaaaax) så har jag ett antal gånger märkt att han luktar sprit eller rättare sagt luktar som man brukar göra efter en rejält tung runda på krogen. Med tanke på att han gör detta på vardagar och dessutom har varit extra disträ och betett sig annorlunda den senaste tiden förstod jag att det står inte rätt till. Till detta tillkommer att man på kroppsspråket ser att livet inte är så kul som det borde vara.
Kort och gott, något irriterad (eftersom detta faktiskt påverkar mitt jobb då jag måste rätta till felen stup i kvarten) gick jag till hans chef och sa som det var. Saker och ting står inte rätt till här. Chefen, den mindre klarseende, hade inte märkt något över huvudtaget men köpte rakt av att det är så att vissa märker och upptäcker lätt hur andra mår och andra inte (skulle tro att hans fru eller någon annan i hans omgivning tidigare gjort honom medveten om detta). Vi hade ett bra samtal och kom fram till att det inte är mycket man kan göra så länge tecken från personen i fråga blir tydligare eller att denne rent av dyker upp berusad på jobbet vilket jag vill förtydliga inte har hänt (än).
Så så är det.
Nu, arbete!
måndag 14 januari 2013
Mitt nya mantra!
Som en liten kickstart på det nya året så upprepar jag flera gånger dagligen mitt nya mantra för mig själv.
Balans!
Tidigare har det ofta blivit antingen för mycket eller för lite av det ena eller det andra. Det spelar ingen roll om vad nästan, det kan vara jobb, mat, socker, sömn, fritidsintressen e t c ja i prnicip allt.
Hur hittar man då balans? Balansnivån ser olika ut för oss alla. Det gäller att stanna upp och ge sig själv tid att lära känna sin kropp och lyssna på kroppens signaler. Under lång tid har jag bara "kört på". Allt ska gå i 110 knyck och jag har ofta lovprisat min egen effektivitet. Effektivitet är fint, särskilt när man jobbar på en statlig myndighet som jag. Såväl "kunder" som chefer lovordar detta adjektiv. Men det har sitt pris.
När jag kommer hem kan det vara lika svårt att koppla av som att få saker och ting gjorda. Jag har under lång tid kännt det som jag knallar omkring i något slags vakuum och jag har oftare tänkt på allt jag inte hinner än allt jag faktiskt hunnit med. Jag sover uruselt och är oftare helvetiskt förbannad än glad.
I allt detta svischar den härliga våren, den underbara sommaren, den mysiga hösten och den utmanande vintern förbi. Jag är nu 33 och vet inte riktigt var mina tio senaste år tog vägen. Jag vet, jag har gjort mycket men det är få ögonblick jag verkligen minns.
Vad jag vet är att jag saknat balans.
Jag saknar inte dessa tio år ett dugg. Jag saknar inte att vara ung och osäker. Jag har äntligen börjat landa i vem jag är och vad JAG vill med mig själv och mitt liv. Jag börjar finna en ro i tillvaron. Jag har inget mål annat än att stanna upp oftare och fördela min tid för mig själv bättre. Min inspiration är min sambo. Han är nog den coolaste person jag vet. Han är solid som en klippa. Min klippa!
Balans tjejen balans! En dag i taget och ta dagen som du kommer.
Balans!
Tidigare har det ofta blivit antingen för mycket eller för lite av det ena eller det andra. Det spelar ingen roll om vad nästan, det kan vara jobb, mat, socker, sömn, fritidsintressen e t c ja i prnicip allt.
Hur hittar man då balans? Balansnivån ser olika ut för oss alla. Det gäller att stanna upp och ge sig själv tid att lära känna sin kropp och lyssna på kroppens signaler. Under lång tid har jag bara "kört på". Allt ska gå i 110 knyck och jag har ofta lovprisat min egen effektivitet. Effektivitet är fint, särskilt när man jobbar på en statlig myndighet som jag. Såväl "kunder" som chefer lovordar detta adjektiv. Men det har sitt pris.
När jag kommer hem kan det vara lika svårt att koppla av som att få saker och ting gjorda. Jag har under lång tid kännt det som jag knallar omkring i något slags vakuum och jag har oftare tänkt på allt jag inte hinner än allt jag faktiskt hunnit med. Jag sover uruselt och är oftare helvetiskt förbannad än glad.
I allt detta svischar den härliga våren, den underbara sommaren, den mysiga hösten och den utmanande vintern förbi. Jag är nu 33 och vet inte riktigt var mina tio senaste år tog vägen. Jag vet, jag har gjort mycket men det är få ögonblick jag verkligen minns.
Vad jag vet är att jag saknat balans.
Jag saknar inte dessa tio år ett dugg. Jag saknar inte att vara ung och osäker. Jag har äntligen börjat landa i vem jag är och vad JAG vill med mig själv och mitt liv. Jag börjar finna en ro i tillvaron. Jag har inget mål annat än att stanna upp oftare och fördela min tid för mig själv bättre. Min inspiration är min sambo. Han är nog den coolaste person jag vet. Han är solid som en klippa. Min klippa!
Balans tjejen balans! En dag i taget och ta dagen som du kommer.
måndag 7 januari 2013
Tillbaka till rutiner
Har insett att jag mår rätt så bra av rutiner, äta, träna, sova, jobba und so weiter.
Under julen har det blivit en hel del socker vilket inte alls är bra för mig. Nu blir det detox de lux de kommande dagarna....
AHHHHHH nu kom en av städerskerna in i rummet och skrämde skiten ur mig. Blev så där lagom måndag-första-dagen-efter-lång-ledighet-och jag-vill-inte-jobba-trevlig.
Jo rutiner! Träningen ska jag igång ordentligt med också. Jag har tränat under ledigheten men blivit dålig på avkopplande promenader. Inte bra.
Förhoppningsvis kommer allt detta leda till att jag kan sova igen för just nu är sömnrytmen totalt katastrof. Oftast somnar jag mellan 2-4 på morgoen och finns det någon som avskyr mörker och kvällar så är det jag.
Ingeting går upp emot en krispig morgon!
Under julen har det blivit en hel del socker vilket inte alls är bra för mig. Nu blir det detox de lux de kommande dagarna....
AHHHHHH nu kom en av städerskerna in i rummet och skrämde skiten ur mig. Blev så där lagom måndag-första-dagen-efter-lång-ledighet-och jag-vill-inte-jobba-trevlig.
Jo rutiner! Träningen ska jag igång ordentligt med också. Jag har tränat under ledigheten men blivit dålig på avkopplande promenader. Inte bra.
Förhoppningsvis kommer allt detta leda till att jag kan sova igen för just nu är sömnrytmen totalt katastrof. Oftast somnar jag mellan 2-4 på morgoen och finns det någon som avskyr mörker och kvällar så är det jag.
Ingeting går upp emot en krispig morgon!
tisdag 1 januari 2013
Ett nyårslöfte?
Ivanhoe har intagit sin sedervanliga plats i tvtablån och säkerligen börjae redan en del av er frusta över skökan lady rowena. Själv ligger jag i sängen oförmögen att ta mig upp. Jag drack för mycket igår helt klart för med tanke på min kropps dåliga kondition borde jag inte dricka en droppe.
Möjligen är jag på fötterna imorgon men nu i ser jag att det inte går längre. Jag dricker inte ofta tro mig men jag tål inte alkohol. Min kropp regerar som en förgiftad kropp. Min ångest hamrar iväg o bröstet och jag kan inte förklara varför tårarna rinner. De gör det bara. Så drt är nu jag inser det att jag nog måste sluta dricka alkohol helt och hållet. Även om det bara rör sig om några glas vin på helgerna så mår jag inte bra av det.
Under det gågna året så har jag kommit till insikt om en hel del rörande mig själv. Min känslighet är inte kompatibel med alkohol (eller socker)
Och ska jag vara ärlig så kunde jag faktiskt inte få en bättre start på 2013.
Möjligen är jag på fötterna imorgon men nu i ser jag att det inte går längre. Jag dricker inte ofta tro mig men jag tål inte alkohol. Min kropp regerar som en förgiftad kropp. Min ångest hamrar iväg o bröstet och jag kan inte förklara varför tårarna rinner. De gör det bara. Så drt är nu jag inser det att jag nog måste sluta dricka alkohol helt och hållet. Även om det bara rör sig om några glas vin på helgerna så mår jag inte bra av det.
Under det gågna året så har jag kommit till insikt om en hel del rörande mig själv. Min känslighet är inte kompatibel med alkohol (eller socker)
Och ska jag vara ärlig så kunde jag faktiskt inte få en bättre start på 2013.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)