Inatt drömde jag att jag satt på ett dass (!) och tittade ut genom en skir spetsgardin. Det var mörkt och regnade lite ute och det var juli. Jag förfasades nästan över att det redan var juli och sommaren var i full gång. Eftersom jag ännu inte har semester så ser jag fram emot sommaren från vecka 30.
Det är ju helt galet. Sommaren är här nu och har så varit för en tid. Känslan jag fick i min dröm var att jag måste stanna upp, njuta av att vara här och nu för innan jag vet ordet av det så är sommaren över. Jag kommer på mig själv med att längta efter nästa vår, det gör jag ofta. Men våren är min favorittid, det är då jag börjat påta i jorden och allt det "göttiga" är framför oss.
Men jag måste kanska leva lite mera även i sommaren, hösten och vintern. Utan dessa vore våren inte så härlig som den är.
Sen kan det faktiskt vara stressigt att hela tiden leva i nuet. Man ska alltid vara på allerten och "ta in", "njuta" och "stanna upp och förundras". Fasiken. Ska jag göra det hela tiden blir inget gjort. Men som med allt annat så blri det vad man gör det till. Jag får välja mina stunder, jag råder över mig själv och jag är fri. Det är mer än vad andra är.
Oftast är det tacksamhet vi förringar mest. Var tacksam över det du har. Försök hitta något varje dag du kan känna glädje över. Även de dagar livet känns som motigast och svårast. Det är detta lilla mantra som längre fram kan bli avgörande för hur man kommer ur en svacka, hur obetydlig den ändå kan verka för dagen. Det handlar om att ändra beteende och inställning. Det är min akilleshäl. Jag måste släppa garden och sluta vara på vakt.
Blunda ett slag innan
Oddsen är på min sida
Jag måste släppa min eldvakt fri
ikväll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar