Jag kan flyga

Jag kan flyga

tisdag 27 november 2012

Medvetenheten om HSP ökar!

Ja man kan få kalla det vad man vill HSP, känslig, superkänslig eller högsensitiv om man så vill. Men en sak är säker.  Medvetenheten ökar tack vare medial uppmärksamhet.

I fredags var jag ute på lokal med några vänninor jag inte träffat på länge. Vi kom in på ämnet HSP och jag berättade då att jag upptäckt att jag sensitiv. Samtliga tre vänninor kände till detta och hade läst en del om det. En av dom hade själv kommit på att hon hade sensitiva drag. Som mig är hon väldig mottaglig för sinnesstämningar och höga ljud.

Kul! Och det bästa av allt, vi är så jävla normala! :)

Nu har jag börjat protestera mot ett osunt beteende på jobbet. Osunt för mig och inte för andra kanske. Här på jobbet finns det i vårt fikarum ett antal runda bord, en hopplös soffgrupp  och obekväma långsmala bord. Det finns en stark gruppering bland vissa individer, de vill helst sitta med sin egen flock och undviker nya bekantskaper. Sitter "flocken" redan vid ett knökat runt bord (för ingen vill sitta vid de långsmala) så jo minsann ska det knös lite till. Det slutar ofta med att det sitter en 12-13 pers runt ett bord med en diameter på 1 m. Alltså det är inte bara trångt det är så jäkla jobbigt! Fatta gaaaaa liksom!

Som om det inte vore nog så sätter sig gärna två på vardera sida om mig och ska prata. Jag blir galen, och rasten nej den är inte det minsta avkopplande. Så nu har jag börjat protestera högljudt vilket av vissa känsliga individer uppfattas som osocialt och avvikande men må så vara. Bara ni inte gnäller på om miljökvalitetsnormer rakt igenom skallen på mig.

Det roliga är att (eller föresten det är inte alls kul!) när jag och några till som gått över "på min sida" sätter oss vid ett nytt bord kommer ett nytt gäng och knör sig ner tills vi är en sisådär 15 pers. Alltså jag har inget emot sällskap men det blir löjligt när folk inte vågar påbörja ett nytt bord.

Nu gnäller jag, jag borde istället uppskatta att folk vill umgås med mig....ynk ynk...

Stackars mig jag är så jävla senstiv! :)

Nej men seriöst, en del raster går jag helt enkelt ifrån borden och tar en lugn stund på rummet istället. Väldigt skönt det med.

1 kommentar:

  1. Där förstår jag dig fullständigt. Det går inte att få någon lugn och ro. Jag skulle också börja protestera och framför allt söka mig till lugnare vråer.

    SvaraRadera