Imse vimse....

Jag och en kollega har en liten battle, kontorsskämt på hög och låg nivå.

Denpågår dagligen och har ursprung i fobi mot spindlar och äckel mot uppstoppade djur. Mitt problem hör till det förstnämnda. Jag har hysterisk spindelfobi vilket är lite komiskt eftersom jag är biolog men det är bara två ben för mycket!

När jag kom till kontoret i morse hade han klistrat upp en såååå äcklig bild i min gaderob. Blä. Ryckte snabbt ner den, beskar och klistrade upp den i hans bokhylla där den för övrigt smälte in mycket väl. På lunchen blev det en sväng till Butterick för inköp av skämtspindel som sedan skyndsamt trycktes ner i hans känga.

Moaahahhaahha...
nej nu fokus....jobbe jobbe jobbe

CU

Solen skiner....

Äntligen snart vår. Solen skiner och det är så jävlans kallt ute att inte är på tal om att packa undan vinterkläderna än (tänkte skriva något betydligt snuskigare där men cencurerade mig i sista stund). Hehe

Det händer egentligen inte så mycket i livet. Helgen tillbringades med min kära familj. Pappa har blivit opererad och jag förträngde hela operationen som ägde rum i torsdags. Fredag kväll ringer mamma och undrar va fan jag håller på med. Dåliga samvetet dövades med en spontan och oanmäld utflykt. Måste bli fler sådana! Nu planerar jag mina helger annorlunda än tidigare. Jag planerar för batteriladdning.

Varje helg förr kände jag mig som ett utsketet päron (som vi brukar säga därifrån jag kommer) och måndagen signalerade sin ankomst med kraftig söndagsångest. Men nu är det andra bullar. Helst vill jag göra så lite som möjligt. Orkar jag baka gör jag det. orkar jag städa så gör jag det. Vill jag sitta och pilla mig i naveln så gör jag det!

På lördag är det dop. Avskyr dop. Inte nog med att prästen har mage att påstå att barnet ska befria från mörkrets makter, det lilla barnet i fråga har inget att säga till om. Får se om vi går. Det är i allafall vänner vi kan vara helt ärliga mot. Säger vi nej tar de inte illa upp. De vet nämligen att vi aldrig kommer utsätta dom för ett dop! Religionsfrihet, jag vet. Hoppas ingen tar illa upp nu. Jag är inte kristen, inte heller muslim, judinna eller buddist. Jag har ingen tro men är nyfiken. Jag är intresserad av religion och existentiella frågor men söker inte. Jag vet vad jag tror på och jag har nog hinnat "right on spot".

Essence is the shit!

Distraherad

Jepp, ganska så ordentligt också.

Kan inte få ordning på tankarna men nyss lyckades jag skicka iväg ett mail som var någorlunda välformulerat. Jag lyckades undvika svordommar och det är alltid något. Annars är det lätt hänt att de smyger sig in särskilt när mailet är till en chef som har för vana att köra över allt och alla hon möter på. Blääk men förhoppningsvis är hon snart ett minne blott. Tålamodet tryter hos de flesta av oss och hon är inte högsta hönset.

Men det är störigt.Hon är störig! Det är störigt att jag bara inte kopplar bort henne!

Men snart ska jag göra det. Jag ska gå och träna och som jag längtar. Jag har till och med beställt extra snygga träningskläder till mig själv idag. Hade inte råd men ville ha lite nytt till vårgarderoben och många av mina äldre träningskläder börjar lukta perka fast de tvättas jämt.

och så längtar jag hem till Tolstojs Anna karenina. Fantastiska fantastiska bok!

CU

Jag pratar gärna inte om mig själv även om de flesta tror jag gör det....

Jag är expert på att låta andra tro att jag är öppen och pratar om mig själv. Eller jag gör ju det, pratar om mig själv men det är mycket jag också inte väljer att prata om helt enkelt för att jag inte vill. Alltså inte nödvändigtvis för att jag känner att jag bör. Jag gör väl som jag vill...

Så jag berättar inte om denna blogg, inte en chans. Något vill jag ha för mig själv. Det är inte viktigt att ni att ni som läser detta känner mig och det är inte heller viktigt att de som känner mig vet att jag skriver på denna blogg. Jag skriver för att jag vet att de som läser detta har liknande erfarenheter och som jag skrev tidigare så behövs det skrivas mer om det. Fler behöver få veta att de är fullständigt normala. Det är omvärlden som är helt crazy! :)

Men i helgen så var vi på middag hos några av våra allra närmaste vänner. Vi började prata om HSP, kommer inte exakt ihåg hur men så blev det i allafall och då berättade jag att jag är högsensitiv men det behöver inte för den sakens skull innebära något negativt. Jag måste bara vila mig mer än andra och så fick jag också berätta varför jag inte kom den där lördagen när alla ungar (läs två) var där. De förstod utmärkt och varför skulle de inte göra det. Den som inte begriper detta begriper inte mycket alls och en sån person ska man definitivt inte lyssna på heller.

Så hur många känner mig egentligen? Något säger mig att jag skulle bli förvånad över hur korrekt vissa personer i min omgivning ringar in mina karaktärsdrag eller förklarar mitt beteende. Saken är den....jag frågar ju aldrig och då vet jag inte heller. Jag analyserar många av mina arbetskamrater, vad de säger och vad de gör. Ha, det är sån jag är men det finns ett antal till där ute som har detta som hobby och de tänker "mig lurar du inte".

Tji får jag. Jag är nog ganska öppen ändå....

Obeskirvligt trött!

Ja det är så jag känner mig efter 24 timmar med min familj. Flera av dom har ADHD eller någon annan form av bokstavskombination så ljudnivån är minst sagt hög. Så nu är jag skittrött. Jag orkar en stund men inte länge. Ett annat skäl till varför jag är så darn fatigue är det faktum att jag lyckades boka in en tvättid kl 7 en söndagmorgon. Grattis! Men vad som är mer irriterande än att gå upp en söndag kl 7 är en måndag med ett par obekväma trosor som skaver i röva. Helt fel sätt att börja en vecka om du frågar mig.

Kan ju faktiskt också rensa bort de fula och skaviga trosorna. Något annat jag måste göra idag är att träna och öva på felan. Det sistnämnda känner jag inte alls för nu. Jag känner inte heller för en lektion imorgon eller att betala 350 kr för den. Kanske ställer in. Så slipper jag spela en dag då grannen tydligen har vaknat på fel sida. För en stund sedan försökte han banka sig ner genom golvet. Det är ju ett seriöst fel på den där jäveln ovanför.

Hej hopp vilket positivt inlägg! :) Tredje vändan i tvättstugan nu.

Trevlig söndag!

HSP i film

Idag har jag varit hemma sjuk. Jag brukar normalt sett bli vansinnigt uttråkad av att vara hemma en vardag och idag var väl inget undantag. I eftermiddags bestämde jag mig för att se filmen "Simon och ekarna". Jag har läst boken flera gånger men aldrig reflekterat över Simons karaktärsdrag i detalj, de har på något sätt känts självklara och okomplicerade (för mig).

En slående scen i filmen är när Simon får följa med på en klassisk konsert. Han hänförs totalt av den vackra klassiska musiken och förnimmer en sjö av känslor i tonerna. Jag upplever precis samma sak när jag lyssnar på musik och framför allt klassisk musik. En bit in i filmen står det klart att Simon är en person med starka sensitiva sidor. Rolltolkningen har ju en annan sak.

En rolig historia, kopplat till denna film är att jag för ca tre år sedan fick ett samtal till mitt arbete där ett produktionsteam frågade efter vackra miljöer att filma i. Produktionsassistenten berättade att det rörde sig om en filmatisering av Simon och ekarna. Jag blev eld och lågor, min favoritbok! Nu råkar Harry Martinssons Vägen ut vara min favoritbok just nu men även det är en annan historia. Vi tar den imorgon ok?

Detta får mig osökt att gå in på ämnet fantasivärldar. Har ni någon sådan? Har vi som är sensitiva lättare för att leva oss in i fantasins värld och skapa heliga platser dit bara vi själva har tillgång?

Jag har sådana platser, dit bara jag går. En plats är särskilt betydelsefull. Det är dit jag går när jag ska sova. Det är mitt innersta och när jag väl når dit sover jag som ett litet tryggt barn.

Sov gott inatt!

känner mig ovanligt oHSP just nu....

Vissa dagar är känslighet mer påtagligt än andra och så är det var för och av levande tingest på vår jord, lika självklart som amen i kyrkan.

Men jag lider att lite bloggtorka kanske man kan kalla det, för jag känner mig inte så känslig för närvarande eller så tänker jag inte så ofta på det längre. När jag började läsa på om draget så är det precis som så mycket annat nyupptäckt, det tar upp mycket av ens tankar. Man blir perceptiv för vissa saker, t ex andra människors beteenden och sina egna känslor och funderingar. Allt detta sätt i relation till vad man precis börjat intressera sig för. Intresset som såväl uppmärksamheten kring dessa ämnen avtar med tiden. Så även här antar jag. =)

Jag funderar på om man ens behöver ha ett namn för det, lyfta upp HSP och ge det så stor uppmärksamhet. En sekunds eftertanke senare inser jag, jo det behövs. Vi lever i en relativt hård och okänslig värld. Vi är flockdjur och avvikande beteende ifrågasätts och pekas ut (notera att en 20 % avvikelse räcker).

Många går och funderar på om det är något fel på dom, om de lider av koncentrationsproblem och en del av er har kanske till och med blivit felaktigt diagnostiserade med ADHD och diverse andra beteendestörningar?
För mig var det befriande att läsa min första artikel om draget. Bitar föll på plats och äntligen kände jag mig normal men annorlunda på ett mycket bra sätt.

Tack vare Elaine A Arons bok så har jag fått en positiv ingång till HSP istället för "känslighet är dåligt" "du är sårbar" "du orkar inte lika mycket som andra" "du är asocial" e t c.

Tro fan att jag inte orkar lika mycket som andra när jag konstant har 7 tankeprocesser på gång i skallen samtidigt som jag sitter och skriver detta inlägg  och lyssnar på samtalet som pågår i korridoren bakom mig (tar en kort rast nu). Jepp glömde nämna att jag samtidigt chattar med en arbetskamrat! Jag gör detta för jag kan det. Självklart kan jag kanalisera min uppmärksamhet till en sak men det tar faktiskt lite energi. Så jag låter min lilla hjärna vara som den är och vilar när jag behöver. :)

oj då....jag kanske inte var så oHSP ändå?

Trevlig fredag snart är det helg!