kan vara ytterst smärtsamt för åhöraren om...
1. Det är jag som spelar
2. Det är en person jag aldrig spelat inför förut
3. I synnerhet om det är en person som gör mig nervös
Stråkföringen som i normala fall ska vara delikat liknar snarare en slagmästares omilda behandling av en bongotrumma!
Fingrarna fladdrar nervöst över strängarna och noterna hoppar retfullt i mina papper. Ja så är det när jag ska spela inför "fölk" och så är det bara. Så när min kära fiollärare M frågar om jag vill vara med på konsert så blir det ett vänligt men bestämt nej.
Jag är nämligen helt övertygad om att jag kommer upplösas i en pöl av svett ifall jag måste ställa mig på scen (vilket fiolen säkerligen även skulle ta skada av!). Jag har under mina två års envetna gnisslande börjat känna mig bekväm med min lärare och har inga problem att spela inför henne. Eller hade! Igår var min sista lektion med henne, hon ska tyvärr sluta. Eftersom ryktet om musiklärarnas dåliga löner nått mig så har ajg beslutat mig för att sluta. Med tanke på att jag betalar 500:- per timme och lärarna får en spottstyver ja då förstår i att musiksskolans ägare stoppar en hel del i egen ficka.
Men jag fick numret till några personer som kan tänkas ta privatlektioner och förhoppningsvis så kommer jag i januari börja hos en kille som i a f i telefon lät väldigt trevlig. Sen kommer det viktigaste....slappna av tjejen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar