Allt rullar på inför jul!

Saknar vidderna i fjällen

Ja allt rullar på. Har egentligen inte så mycket att skriva om. Julen närmar sig med stormsteg och det är för mycket att göra på jobbet. Reaktionen blir att jag sparkar bakut och inte är så trevlig som jag brukar vara. Men jag orkar faktiskt inte alltid le. Så varför ska jag?

Nu på lunchen blev jag tokig på en av våra omåttligt osäkra praktikanter som absolut inte vågar sitta själv vid ett lunchbord eller fikabord. Hon skulle absolut tränga in sig på vårt redan trånga bord och med mitt ryggont och allt fick jag spel. Jag reste mig helt sonika och satte mig själv vid ett av de (4) tomma borden. Så skönt men jag hörde hur de pratade. Så om någon kollega mot förmodan läser detta så NEJ! Jag är inte döv bara jävligt trött!

Så fort man tar parti för sig själv och sina egna behov och avviker från den allmänna normen över hur du ska agera och bete dig mot andra så blri man en outsider eller något av en udda fågel. Jag avviker från flockbeteendet och väljer att sitta själv i min ensamhet. På senaste tiden när det varit för mycket uppskattar jag dessa stunder stort! Jag kan andas för en stund. Till saken hör också kollegor som inte fattar att på lunchrasten har jag inte betalt ergo jag ska inte jobba då.

Nåja, lite gnälligt här märker jag. Men har ni funderat över just människors flockbeteende? Jag gör det ganska mycket eftersom det genomsyrar hela vårt beteendemönster och våra handlingar. Hur många gånger stannar jag upp om dagen och funderar över vad andra kommer att tycka om jag gör si eller så? Alldeles för ofta skulle jag tro. Är denna blogg en del av mitt behov av en flock? Söka likasinnade?

På fredag väntar en stor disputationsfest för en god vän. Jag ska vara toastmadam! :)

Gulp!