Psykbryt!

Vissa kollegor alltså!

Jag har under lång tid haft alldeles för mycket att göra vilket oundvikligt lett till en hel del stressrelaterade problem. Nu har jag åter igen fått dra i nödbromsen vilket jag gör innan
det blir så illa att jag riskerar att bli sjukskriven. Jag försöker så gott jag kan lyssna på min kropp.

Jag prioriterade igår om lite i mitt schema vilket bland annat innebär att jag inte kommer delta in persona på ett större möte imorgon utan jag kommer vara med via länk. Givetvis skulle jobbets gnälltant promt direkt ifrågasätta mitt val och påpeka att det inte var okej.

Vem sjutton ifrågasätter saker på detta sätt och använder sig att argumentet "vi har alla häcken full"? En nära kollega till henne brukar också använda uttrycken " ja men ni som inte har några barn kan väl orka lite....". Blir så jävla förbannad bara. Som om jag inte hade nog i att orka med all annat nu måste jag även försvara mina val. Eller måste jag? Än så länge ignoerar jag henne totalt. Kanske bästa knepet?

Åh var bara tvungen att skriva av mig. Detta är ju lite som min dagbok. Så nu känns det bättre. Var är chokladen?