Så jag försöker. Jag får se hur det går. Jag är trött. Varenda cell i min kropp skriker periodvis av trötthet. Det är efterreaktioner över allt som varit. Lite dramaqueen är jag. Livet blir mer sköj så! :)
Men jag måste ta det lugnt fokusera. Jag möste fundera över om jag behöver någon ny i mitt liv. Är det verkligen det jag ska lägga tid och energi på just nu.
Det finns ju en person. En person som kryper under skinnet på mig. Som vill veta allt, varför jag är som jag är. Han vill förstå, utforska och uppleva. En del av mig håller tillbaka. Mycket för att jag inte är van. Hur ofta träffar man på en sådan person som vill se allt detta? En man som kan tala om känslor, sätta ord på sitt inre? Dom är sällsynta, faktiskt! Så kanske kan jag för en gångs skull faktiskt låta en person få känna mig på riktigt?
Jag tar en dag i sänder. Det är vad som funkar nu. Men vi har diskuterat hsp, han och jag. Han har drag av det jag är en fullpott i det. Men han är nyfiken och vill förstå.
Det kom precis en åskknall som fick det att ringa i öronen på mig. Jisses. Tjejerna är påväg hit för förfest. De ska vidare ut. Jag önskar mig en lugn kväll och stannar hemma men bjöd över dem hit. Så får man göra ibland. Kompomissa alltså.
Trefvlig afton mitt herrskap 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar