Det är lite så det är att leva med en sensitiv person. Vi snappar upp allt. Vi kan inte leva i ett rosa skimmer och låtsas att allt är bra för inom oss vet vi att så är inte fallet. Vi har ofta en tydlig magkänsla som pickar på vår axel och säger "du....du vet ju att...". Inget går att dölja för människor som ser rakt igenom dig, som ser att du ljuger men som samtidigt förstår varför du gör det. För vem orkar med sanningen 24/7? Inte jag heller.
Igår gick det inte längre. Jag fick skriva ett jobbigt meddelande där jag satte ner foten mot en person som betyder väldigt mycket. För jag ser hur han egentligen mår. Jag ser att han har dålig kontat med sitt inre känsloliv och är vilsen. Han vet inte vad han vill eller vad han behöver. I allt gräver han bara ner sig mer och mer i sitt jobb och jag måste skrika stopp. Det funkar inte för oss. Han måste ha hjälp.
Vi kan alla behöva hjälp här i livet. Jag försöker hjälpa på mitt sätt genom att diktera villkor, hur hårt det än låter. Men fungerar det inte för oss så måste han veta vad som måste göras för att det ska fungera.
Det var oerhört skönt och befriande att ta ut om detta. Att få honom till att förstå att jag ser mer än vad han tror och inser. Sen har jag inte nämnt HSP men....jag känner att jag har haft svårt att få kontakt med mitt inre och andra universiella energier (nu går vi inte in mer på det, en annan gång kanske) men jag har känt mig blockerad och så kan jag inte ha det.
Ikväll kanske jag stöter på en person jag vet jag är helt naken inför och då pratar jag i spirituella sammanhang. Ett medium står och säljer tavlor på Liseberg. Jag gjorde ett besök förra året och han talade rakt till mig. Nu är mycket annorlunda. Undrar om han ser någon skillnad? Jag är både och inte mer tillfred med mig själv. Tillfreds med de stora val som gjorts i år men inte tillfreds med min situation.
Jag vet inte riktigt vad jag vill men jag måste acceptera att det är okej att känna så.
Jag överväger att flytta ut till skärgården. Har hört mig för bland mina kontakter om ett hus. Att komma nära havet och det fria kan göra mig gott. det blir en helvetisk väg att pendla bara och jag får lära mig ratta en båt. Men det kan gå....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar